Få kommuner kontrollerar att leverantörer håller vad de lovat
En enkät från intresseorganisationen Gröna arbetsgivare visar att sex av tio kommuner uppger att de i låg grad följer upp att leverantörer lever upp till de arbetsvillkor som angivits i upphandlingar. Resultatet riktar kritik mot rutinerna kring kontroll av offentliga avtal och väcker frågor om hur skattepengar används i praktiken.
Lokalt stöd för lagändring
Organisationens undersökning visar också att en majoritet av riksdagskandidaterna på valbara platser stödjer ett lagkrav på uppföljning. I Kalmar län uppgav samtliga tolv svarande kandidater på valbara platser att de vill se en sådan skyldighet inskriven i lagen. Enligt Gröna arbetsgivare menar dessutom en opinionsmätning utförd av Verian att nio av tio svenskar vill att upphandlande myndigheter ska vara skyldiga att följa upp avtal.
Varför brister uppföljningen?
När kommunerna själva tillfrågas uppges främst två skäl till utebliven uppföljning: brist på tid och personal samt brist på juridisk kompetens. Det ger en bild av administrativa och organisatoriska hinder snarare än bristande vilja att säkerställa korrekta villkor.
- Huvudproblem: brist på resurser för uppföljning.
- Andra hinder: osäkerhet kring hur uppföljning kan ske i enlighet med regelverk som GDPR.
- Politiskt stöd: bred enighet bland lokala riksdagskandidater om lagändring.
Risken för oseriös konkurrens och brottslig påverkan
Kritiker varnar för att utebliven kontroll kan ge oönskade sidoeffekter. Om ingen kontrollerar att vinnande leverantörer uppfyller löften kan löner, semester och arbetstider te sig mer som formella angivelser än verkliga villkor. Det finns också en oro för att bristande uppföljning kan öppna dörren för att skattepengar i stället hamnar i händerna på aktörer som skjuter arbetsvillkor åt sidan för att pressa priser.
Vad innebär ett lagkrav?
Förslaget som många kandidater stödjer skulle göra det obligatoriskt för upphandlande organisationer att följa upp att leverantörer levererar enligt avtal. Förespråkarna menar att en sådan förändring skulle höja prioritet och ge tydligare mandat till kommuner och regioner att avsätta resurser för uppföljning.
| Åtgärd | Effekt |
|---|---|
| Lagkrav på uppföljning | Höjer prioritet och ger juridisk grund för kontroll |
| Mer stöd från nationella myndigheter | Underlättar uppföljning inom ramen för GDPR |
| Ökad resurstilldelning lokalt | Möjliggör fler kontroller och revisioner |
Praktiska utmaningar för Kalmar län
I Kalmar län, där kommunerna ofta arbetar med begränsade administrativa resurser, kan det vara särskilt svårt att upprätta systematiska kontroller. Att avsätta tid för granskning prövar redan knapp personalstyrka inom kommunala upphandlingsenheter. Samtidigt visar stödet från länets riksdagskandidater att frågan har politisk tyngd inför riksdagsvalet.
Det framstår som centralt att både politiker och förvaltningsledningar prioriterar uppföljning högre, enligt debattörer. Ett konkret hinder som nämnts i undersökningen är också behovet av nationellt stöd för hur kontroller kan genomföras utan att bryta mot personuppgiftsregler. Att "uppfinna hjulet" lokalt blir dyrt och ineffektivt, skriver företrädare för Gröna arbetsgivare.
Vad kan göras nu?
Föreslagna åtgärder i debatten innefattar:
- Lobbyarbete för lagändring så att uppföljning blir ett lagstadgat krav.
- Resursförstärkning i upphandlingsenheter för att möjliggöra effektiv kontroll.
- Nationellt stöd i form av vägledning om hur uppföljning kan ske i enlighet med GDPR och annan lagstiftning.
Debatten som nu förs rymmer stora konsekvenser för hur kommunala pengar används framöver. Frågan om uppföljning gäller både rättssäkerhet för anställda i leverantörsledet och möjligheten för seriösa företag att konkurrera på lika villkor. I Kalmar län har samtliga svarande riksdagskandidater uttalat stöd för lagkrav, vilket innebär att frågan sannolikt kommer att diskuteras vidare i valrörelsen och i efterföljande politiska förhandlingar.
