Kommuner i Kalmar län följer i många fall inte upp att leverantörer lever upp till de arbetsvillkor de lovat i upphandlingar. Det visar en undersökning från intresseorganisationen Gröna arbetsgivare, som enligt insändaren i lokalpressen pekar på brister i uppföljning och efterlevnad.
Brister i uppföljning — och tydliga orsaker
I undersökningen uppger majoriteten av kommunerna att uppföljningen sker i låg grad. Den vanligaste förklaringen som anges är brist på tid och personal, följt av bristande juridisk kompetens hos de upphandlande organisationerna. Det innebär att löften om lön, semester och arbetstid i praktiken riskerar att bli ord på papper om ingen kontrollerar efterlevnaden.
Insändaren framhåller också att utebliven uppföljning kan öppna dörren för att skattepengar hamnar i kriminellas fickor. Författaren menar att detta är oacceptabelt och uppmanar politiker och förvaltningsledningar att prioritera uppföljningen högre.
Starkt stöd för lagkrav
Enligt insändaren vill alla tolv riksdagskandidaterna på valbar plats från Kalmar län som svarade i en enkät från Gröna arbetsgivare se ett lagkrav på att upphandlande organisationer måste följa upp sina avtal. På riksnivå visar en opinionsundersökning från Verian, beställd av Gröna arbetsgivare, att nio av tio svenskar också vill se ett sådant krav i lagen.
Författaren skriver att ett sätt att få frågan högre upp på agenda kan vara att skärpa lagstiftningen så att skyldigheten att följa upp blir tydligare inskriven i lagen — något som kan bli aktuellt redan under nästa mandatperiod.
Praktiska hinder och behov av stöd
Insändaren framhåller att kommuner och regioner behöver bättre nationellt stöd, både praktiskt och juridiskt. Ett särskilt skäl som nämns är osäkerhet kring hur man får hantera personuppgifter i uppföljningsprocesser i enlighet med GDPR, vilket gör att många enheter tvekar inför kontroller.
Sammanfattningsvis pekas följande hinder ut:
- Resursbrist: Tid och personal saknas för att genomföra systematisk uppföljning.
- Juridisk osäkerhet: Oklart hur uppföljning kan ske utan att bryta mot regelverket för personuppgifter.
- Prioritering: Uppföljning har letts ned på listan i konkurrens med andra kommunala uppgifter.
Vad skulle ett lagkrav innebära?
Insändaren innehåller inga detaljerade förslag på hur ett lagkrav skulle utformas, men pekar på att ett sådant krav skulle kunna tvinga kommuner och regioner att avsätta resurser för uppföljning och ge tydligare mandat för åtgärder om leverantörer inte lever upp till sina åtaganden.
| Aktuell uppgift | Beskrivning |
|---|---|
| Andel kommuner med låg uppföljning | 6 av 10 i Kalmar län enligt Gröna arbetsgivare |
| Stöd för lagkrav bland lokala kandidater | 12 av 12 på valbar plats i Kalmar län som svarade |
| Allmänt opinionstal | 9 av 10 svenskar enligt Verian/Gröna arbetsgivare |
Vad händer nu i Kalmar län?
Insändaren är tydlig med att beslut om skärpt lagstiftning ligger hos riksdagen och att frågan därför kan avgöras i nästa riksdagsperiod. Lokalt uppmanas politiker och förvaltningar att redan nu prioritera uppföljning och söka bättre nationellt stöd för att göra detta i linje med lagstiftning om personuppgifter.
För Kalmar län betyder detta att kommunala nämnder och upphandlingsfunktioner behöver bedöma sin egen förmåga att kontrollera leverantörer, och att kommunfullmäktige och politiska ledningar kan behöva omprioritera resurser för att förhindra att seriösa företag konkurreras ut av aktörer som inte följer arbetsrättsliga regler.
Frågan berör såväl ekonomi som arbetsmiljö och brottsbekämpning. Hur snabbt förändringar kommer på plats beror på politiska beslut centralt och på kommunernas egen vilja att investera i uppföljning. I väntan på eventuella lagändringar rekommenderas enligt insändaren att kommunerna söker nationellt stöd och tydliggör rutiner för uppföljning inom rådande juridiska ramar.
Detta är en debatt som kommer att fortsätta genom höstens valrörelse och i de politiska diskussionerna om hur skattemedel bäst ska användas i länets kommuner.
