ÖSTERSUND — I en insändare publicerad 31 augusti 2026 framhåller Thomas Fuchs att riksdagsvalet blir en folkomröstning för Jämtland om det kommunala vetot mot gruvdrift ska återinföras. Insändaren sätter fokus på hur beslutet om vetot togs bort och vilka följder det kan få för vatten, miljö och arbetstillfällen i länet.
Bakgrund och krav
Fuchs skriver att frågan om det kommunala vetot är den viktigaste valfrågan för Jämtland och menar att borttagandet skedde med stöd av riksdagspartier som han samlar under beteckningen "Tidöpartierna" samt med hjälp av länets riksdagsledamöter från Moderaterna (M) och Sverigedemokraterna (SD). Enligt insändaren skulle vetot inte ha avskaffats om de två lokalrepresentanterna röstat emot förslaget.
"Det är nu framtiden för jobben, vattnet och miljön i Jämtland avgörs."
Insändaren kräver att de moderata och sverigedemokratiska väljarna i Jämtland antingen röstar blankt eller väljer Centerpartiet (C), Vänsterpartiet (V), Socialdemokraterna (S) eller Miljöpartiet (MP) i riksdagsvalet om man vill motverka gruvbrytning i alunskiffer. Fuchs efterlyser även tydliga löften från riksdagskandidater om att återinföra det kommunala vetot och införa ett totalförbud mot brytning av alunskiffer.
Politiska konsekvenser och lokalt självbestämmande
Insändaren tar upp en central demokratisk fråga: graden av lokalt inflytande över naturresurser. För många i länet blir rätten att avgöra lokala naturresurser en fråga om demokrati och förtroende för sina lokala företrädare. Fuchs menar att om väljarnas stöd till M och SD i riksdagsvalet speglar stödnivån i kommunalvalen visar det att partilojalitet vägts tyngre än lojalitet mot Jämtland.
Frågan om gruvbrytning i alunskiffer har lyfts i flera delar av landet. I insändaren pekas särskilt miljörisker för vatten och närmiljö ut som skäl till oro, samtidigt som Fuchs kopplar frågan till framtida jobb i länet — en balansakt som ofta återkommer i debatten om gruvnäring.
Vad kräver insändaren konkret?
- Återinförande av det kommunala vetot mot gruvdrift.
- Ett nationellt totalförbud mot brytning av alunskiffer.
- Att riksdagskandidater från V, S, MP och C ger garantier för att driva dessa frågor.
- Att väljare i Jämtland reflekterar över lokal representation vid röstning.
Partiernas roller enligt insändaren
Insändaren uttrycker stark kritik mot de partier och företrädare som enligt skribenten var med om att avskaffa vetorätten. Den riktar även ett uppmanande budskap till väljarna med specifika råd om hur de bör rösta för att säkra återinförande av vetot och skydd av länets natur.
| Parti | Enligt insändaren |
|---|---|
| M, SD | Hade lokala representanter som röstade för att avskaffa det kommunala vetot |
| C, V, S, MP | Rekommenderas som valalternativ för att återinföra vetot och stoppa alunskifferbrytning |
| KD, M, SD | Nämns som exempel på "Tidöpartierna" i kritisk bemärkelse |
Lokala perspektiv och vad som väntar
Insändaren bidrar till den lokala valdebatten genom att tydliggöra för många väljare vilka konkreta konsekvenser lagändringar kan få i vardagen: frågan om rent vatten, närmiljö och arbetsmöjligheter i skogs- och glesbygdsområden. Den pekar också på vikten av att lokalbefolkningen känner förtroende för sina riksdagsrepresentanter.
Sådana insändare blir ofta en del av den offentliga samtalstonen inför val. De skapar både opinion och konkret politisk press. Hur riksdagspartierna väljer att svara på kraven — och vilka löften kandidater ger i frågan om kommunalt veto och alunskiffer — kommer att bli viktiga att följa fram mot valet.
Insändaren publicerades den 31 augusti 2026 och är skriven av Thomas Fuchs. Den uttrycker en stark lokal vilja att skydda länets naturvärden och samtidigt säkerställa framtida sysselsättning.
