Årets gemensamma skarvjaktdag i Kalmar län gav ett klart större resultat än premiären förra året. Enligt Jägareförbundet i länet rapporterades totalt 1 582 fällda skarvar, vilket motsvarar en ökning med 62 procent jämfört med 2025.
Fler deltagare och gott väder gav bättre utdelning
Jägareförbundet arrangerade i början av september för andra året i rad en gemensam jaktdag med fokus på storskarv i Kalmarsund. Intresset beskrivs som större än vid premiären och väderförhållandena bidrog till att jägare kunde ta sig ut till öarna där jakten är mest effektiv. Enligt arrangören hindrade sjöhävningen inte landstigning på de aktuella öarna.
Resultatet jämfört med fjolårets insats ser ut så här:
| År | Antal fällda skarvar |
|---|---|
| 2025 | 978 |
| 2026 | 1 582 |
Syftet med jakten och fortsatta ambitioner
Arrangemanget har flera syften, där en viktig del är att bidra till den skyddsjakt som bedrivs i länet. Storskarven har länge varit föremål för diskussion längs Kalmarsund. Fågeln förknippas i debatten bland annat med påverkan på kustnära fiske och med förändringar i vegetationen på häckningsöarna.
"En alltigenom lyckad dag. Vi hade tur med vädret och sjöhävningen hindrade oss inte att komma i land på öarna som är bäst ur jaktsynpunkt," sade Bill Nelson från Jägareförbundet Kalmar län till Svensk Jakt.
Nelson påpekade också att den gemensamma jakten kan göra att fågelflockarna rör sig mellan öarna, vilket i sin tur kan skapa fler jakttillfällen. Jägareförbundet uttrycker förhoppningen att ännu fler jägare deltar nästa år.
Effekt och lokala konsekvenser
Vad den här typen av insatser innebär i praktiken för fisket och för vegetation på öarna är en central fråga för kustsamhällen i länet. Diskussionen om skarvens påverkan rör både ekonomiska och ekologiska intressen: fiskare pekar på minskade fiskbestånd i kustnära vatten, medan naturvårdare och markägare pekar på påverkade häckningsmiljöer.
Samtidigt måste insatserna balanseras mot lagstiftning och de regler som gäller för jakt och skydd av fåglar. Den regionala insatsen, där flera jägare samordnar sina ansträngningar, är ett sätt att skapa överblick och resultat i ett område där skarven är talrik.
Vad händer framöver?
- Jägareförbundet siktar på att öka deltagandet inför nästa års gemensamma jaktdag.
- Arrangemangets resultat kommer att användas som ett komplement till den ordinarie skyddsjakten i länet.
- Lokala aktörer fortsätter att debattera skarvens påverkan på fiske och natur, och behovet av långsiktiga lösningar kvarstår.
För kustborna i Kalmar län innebär årets resultat en påminnelse om att frågan om skarvhantering fortfarande är aktuell. Den ökade insatsen visar att samordnade jaktdagar kan ge mätbara effekter, men frågan om hur stora dessa effekter blir på bestånd och ekosystem återstår att utreda vidare.
Lokalt handlar det också om att hitta arbetsformer som både är lagenliga och effektiva. Jägareförbundet menar att det kan ta flera år att etablera nya rutiner och att deltagandet sannolikt kommer att öka gradvis. För nästa års arrangemang är förhoppningen att bygga vidare på erfarenheterna från 2026 och att nå ännu fler deltagare.
