Skadorna på ung tall i Norrbottens län är fortsatt höga. Skogsstyrelsens nationella inventering visar att ungefär var tionde ungtall i länet fått viltbetesskador under det senaste året, en nivå som ligger kvar på ungefär samma nivå som året innan.
Inventering visar nationellt siffror
Älg- och andra hjortdjurs betestryck leder till minskad tillväxt och sämre virkeskvalitet, uppger Skogsstyrelsen i sin redovisning. Inventeringen, kallad Äbin (älgbetesinventering), omfattar cirka 30 000 provytor över hela landet och redovisar att 10 procent av de inventerade ungtallarna haft betesskador under det senaste året. Det är dubbelt så högt som myndighetens mål om maximalt 5 procent årligen.
"Skadorna varierar i olika delar av landet och vi ser förbättringar lokalt. Men att nivån nationellt står och stampar visar att det krävs en ytterligare kraftansträngning för att nå målet om maximalt 5 procent årligt skadade tallar," säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Konsekvenser för klimat och biologisk mångfald
Skadorna påverkar inte bara framtida virkesintäkter för markägare och skogsbolag utan har även bredare miljökonsekvenser. Ett högt betestryck minskar skogens förmåga till kolinlagring genom nedsatt tillväxt. Dessutom drabbas lövträd och annan undervegetation som är viktiga för den biologiska mångfalden när betande hjortdjur väljer ut dessa träd.
Resultat för Norrlandslänen
Inventeringen visar regionala skillnader inom Norrland. I Norrbottens län ligger andelen skadade ungtallar på 10 procent, vilket i praktiken är oförändrat jämfört med föregående år. Västerbottens län har minskat till 9 procent, Jämtlands län står kvar på 10 procent och Västernorrlands län visar en tydlig förbättring till rekordlåga 3 procent.
| Län | Andel skadade ungtallar |
|---|---|
| Norrbottens län | 10 % |
| Västerbottens län | 9 % |
| Jämtlands län | 10 % |
| Västernorrlands län | 3 % |
Varför nivåerna är viktiga
Att andelen skadade träd ligger kvar kring 10 procent nationellt innebär betydande ekonomiska och ekologiska effekter. Mindre tillväxt i bestånden ger lägre framtida avkastning, sämre virkeskvalitet ger prisnedgångar och en reducerad kolinlagring gör det svårare att möta klimatmål. Skogsstyrelsen konstaterar att vissa län, exempelvis Västernorrland, visar att förändring är möjlig, men att insatser behöver intensifieras för att nå nationella mål.
Vad som nu återstår
Enligt rapporten krävs en "ytterligare kraftansträngning" för att pressa betesskadorna under 5-procentsmålet. Det innebär åtgärder på flera nivåer: från lokala jakt- och förvaltningsbeslut till nationell samordning för att minska älg- och hjortstammar där betesskadorna är omfattande.
- Inventering: Äbin omfattar cirka 30 000 provytor nationellt.
- Nationellt resultat: 10 procent av ungtallarna skadade det senaste året.
- Mål: Max 5 procent skadade ungtallar per år.
För markägare och aktörer i Norrbotten innebär rapporten en signal om fortsatt bevakning av skador och behov av åtgärder i skogsbrukets planering framöver. Lokala förvaltningar, skogsägare och jaktintressen väntas behöva anpassa strategier för att minska betestrycket och säkra både ekonomiska värden och skogens roll i klimatarbetet.
