Andelen studenter i Kristinehamn som kombinerar studiebidraget med studielån fortsätter att minska. Under förra läsåret tog 486 av kommunens 660 studenter med studiebidrag även ut studielån, vilket motsvarar 74 procent — en minskning med fem procentenheter jämfört med året innan. Det rapporterar Newsworthy.
Lägre än länssnittet men högre än riksgenomsnittet
Det innebär att Kristinehamn ligger under Värmlands läns genomsnitt, där 77 procent av studenterna tog lån, men över riksgenomsnittet som är 72 procent. I nuläget är det också andra året i rad som andelen låntagare i Kristinehamn sjunker, och samtidigt har det totala antalet studenter i kommunen minskat.
- Totalt antal studenter i Kristinehamn: 660
- Antal med studielån: 486
- Andel med lån: 74 procent (−5 procentenheter jämfört med föregående år)
Skillnader inom länet
Inom Värmlands län varierar nivån mellan kommunerna. Karlstad har den högsta andelen låntagare i länet med 81 procent, medan Eda ligger lägst med 64 procent. För Värmlands län som helhet noteras ingen större förändring i andelarna från året innan.
| Kommun | Andel med lån | Förändring (ett år) | Totalt antal studenter |
|---|---|---|---|
| Kristinehamn | 74 % | −5 % | 660 |
| Karlstad | 81 % | −2 % | 6 827 |
| Eda | 64 % | −6 % | 122 |
Minskning i hela landet
I riket motsvarade förra läsåret ungefär 329 700 av cirka 457 100 studenter beslutet att komplettera studiebidraget med studielån, eller omkring 72 procent. Det är en minskning med två procentenheter jämfört med föregående läsår. Newsworthy skriver att både antalet studenter och andelen låntagare steg under pandemin, men att andelen nu sjunker igen samtidigt som antalet studenter med studiebidrag ökade.
"Möjligen handlar det om en återgång till mer ’normala nivåer’ efter pandemin."
Detta uttalande återges i rapporteringen; enligt Newsworthy pågår utredningar för att bättre förstå orsakerna till nedgången i låntagande, och myndigheten CSN har ännu inte kartlagt förklaringen.
Vad betyder siffrorna för Kristinehamn?
För Kristinehamn ger utvecklingen flera aspekter att reflektera över. En minskning av både andel och antal studenter kan påverka lokala studievägledningsresurser, studentbostadsbehov och framtida rekryteringsunderlag för näringsliv och offentlig sektor. Mindre lån under studietiden kan också innebära att fler studenter söker andra former av finansiering, arbetar mer vid sidan av studierna eller väljer kortare eller billigare utbildningsvägar.
Samtidigt kan lägre låneandel ses som positivt ur ett hushållsekonomiskt perspektiv om det innebär mindre skuldsättning för unga vuxna. För kommunen är det viktigt att följa utvecklingen vidare för att bedöma om förändringen är en tillfällig effekt efter pandemin eller början på en mer bestående trend.
Lokalt kommer både skoladministration och ungdoms- och arbetsmarknadsaktörer behöva ta del av den fortsatta statistiken för att anpassa råd och stöd till unga som planerar högre studier. Kommunens möjligheter att påverka ligger främst i information, vägledning och att skapa förutsättningar för att kombinera arbete och studier utan att utbildningsdeltagandet minskar.
