Stockholms län står inför en oroande utveckling när det gäller ungdomars alkoholvanor. Den senaste Stockholmsenkäten visar att andelen gymnasieelever som dricker stora mängder alkohol minst en gång i månaden är den högsta på över ett decennium.
Allvarlig ökning bland gymnasieelever
Undersökningen, som bygger på svar från över 35 000 elever i länet, visar att nästan en tredjedel av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet räknas som storkonsumenter 2026. Det är en tydlig uppgång jämfört med mätningen för två år sedan då andelen låg nära en fjärdedel.
I Stockholms stad är ökningen lika tydlig: andelen högkonsumenter i årskurs 2 har stigit till omkring en tredjedel, vilket enligt stadens egna mätserier är den högsta nivån sedan 2012.
Geografiska skillnader och könsskillnader
Det finns stora skillnader mellan kommuner och mellan könen. Högst andel storkonsumenter återfinns bland flickor i årskurs 2 från Danderyd och Lidingö. I Danderyd uppges att sex av tio flickor i denna årskurs dricker så mycket vid samma tillfälle att det klassas som storkonsumtion.
Lägst andel storkonsumenter finns i kommunerna Botkyrka och Södertälje, där andelen för pojkar i årskurs 2 uppgår till omkring 12 procent.
Vad innebär storkonsumtion?
I enkäten definieras storkonsumtion som att vid minst ett tillfälle i månaden dricka mer än någon av följande mängder: 18 centiliter sprit, 75 centiliter vin eller 2 liter öl. Begreppet fångar alltså både typen av dryck och mängden vid ett enskilt tillfälle.
Fler unga undviker inte alkohol
Undersökningen visar också att andelen elever som aldrig druckit alkohol minskar. För fyra år sedan uppgavs att fyra av tio pojkar i årskurs 2 aldrig hade druckit. I årets mätning har andelen sjunkit till 32 procent. Bland flickorna i samma årskurs har andelen som aldrig druckit gått från 32 procent till 28 procent.
I årskurs 9 ligger andelen som aldrig har druckit alkohol kvar på ungefär 60 procent, vilket i stort sett motsvarar nivån från 2024, även om pojkar i årskurs 9 visar en tydlig minskning jämfört med föregående mätning.
Konsekvenser och lokalt ansvar
Den snabba förändringen i konsumtionsmönster bland äldre gymnasieelever innebär flera utmaningar för skolor, vård och socialtjänst. Ökat alkoholbruk i ung ålder är förknippat med både omedelbara risker — skador, olyckor och våld — och långsiktiga effekter på hälsa och skolresultat.
Skolhälsovården och kommunernas förebyggande arbete kommer därför att stå i fokus framöver. Utbildning, tidiga insatser och samverkan mellan skola, föräldrar och fritidsaktörer är de verktyg som vanligen pekas ut för att bromsa utvecklingen.
Vem dricker och när? Snabbfakta från enkäten
- Nästan 1/3 av elever i årskurs 2 på gymnasiet klassas som storkonsumenter 2026.
- Högst andel bland flickor i Danderyd och Lidingö (i Danderyd: ca 60 procent av flickorna i årskurs 2).
- Lägst andel bland pojkar i Botkyrka och Södertälje (ca 12 procent).
- Årskurs 9: drygt 10 procent är högkonsumenter; ungefär 60 procent har aldrig druckit.
| Grupp | Andel storkonsumenter / aldrig druckit |
|---|---|
| Gymnasiets årskurs 2, länet | Nästan 1/3 storkonsumenter |
| Stockholms stad, årskurs 2 | ~1/3 storkonsumenter (högsta sedan 2012) |
| Danderyd, flickor i årskurs 2 | ~60% storkonsumenter |
| Botkyrka & Södertälje, pojkar i årskurs 2 | ~12% storkonsumenter |
Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och syftar till att följa ungdomars levnadsvanor, hälsa och livsvillkor över tid. Resultaten är av särskilt intresse för landsting, kommuner och skolor eftersom förändringar i beteenden ofta kräver samordnade insatser på lokal nivå.
Utvecklingen som presenteras i årets enkät sätter press på lokala beslutsfattare att analysera vilka faktorer som ligger bakom ökningen och att skyndsamt utvärdera förebyggande arbete, stödinsatser och riktade informationstiltag för unga och deras familjer.
Amanda Lund
Lokalkorrespondent i Stockholms län
