Detaljhandeln i Södermanlands län ökade med 3,1 procent under 2025 jämfört med föregående år och landade på en totalomsättning om 22 miljarder kronor. Uppgifterna kommer från den årliga kartläggningen som HUI utför på uppdrag av Handelsrådet och publicerades 1 september 2026.
Ökad köpkraft för sällanköpsvaror
Tillväxten i länet drivs framför allt av sällanköpsvaruhandeln, som ökade med 5,8 procent. Dagligvaruhandeln noterade en mer modest ökning, 0,9 procent. Det speglar en nationell trend där konsumenter ökade sina inköpsvolymer och där sällanköpsvaror tog ledningen i många regioner.
På riksnivå uppgick den fysiska detaljhandelsförsäljningen i Sverige till 840 miljarder kronor 2025, en total tillväxt på 3,3 procent jämfört med 2024. I både landet och länet var det ökade volymer snarare än prisökningar som förklarade uppgången.
Kommunerna – stora skillnader inom länet
De fem kommunerna med högst omsättning i Södermanlands län var Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs, Katrineholm och Trosa. Bland dessa var det Trosa som noterade högst procentuell tillväxt under året, medan Katrineholm hade den svagaste utvecklingen.
| Kommun | Omsättning (mkr) | Tillväxt | Försäljningsindex |
|---|---|---|---|
| Eskilstuna | 7 999 | 2,0% | 95 |
| Nyköping | 5 463 | 4,8% | 118 |
| Strängnäs | 2 355 | 2,9% | 76 |
| Katrineholm | 2 310 | 1,0% | 86 |
| Trosa | 933 | 8,5% | 79 |
Vad betyder siffrorna lokalt?
För kommunen med störst omsättning, Eskilstuna, innebär en stabil tvåprocentig ökning fortsatt tyngdpunkt i regionens handelsstruktur. Stora handelscentrum och etablerade butiker bidrar till volymerna, men ökningen ligger under länets genomsnitt.
Nyköping sticker ut med ett försäljningsindex på 118 och en tillväxt på 4,8 procent, vilket antyder att kommunens handelsutbud och köpkraft överträffar jämförbara områden. Trosa noterade störst procentuell ökning, 8,5 procent, vilket kan påverka lokala handelsstråk och turistrelaterade verksamheter.
- Sysselsättning: Tillväxt i sällanköpsvaror kan ge fler arbetstillfällen inom butiker, lager och logistik.
- Konkurrensbild: Kommuner med höga försäljningsindex lockar både etablerade kedjor och småskaliga aktörer.
- Planering: Kommuner med svag utveckling kan behöva se över handelsplaner och stödinsatser för handelsplatser.
Om kartläggningen
Denna studie har genomförts årligen sedan 1992 och anses vara en av de mest tillförlitliga källorna för lokal och regional handelsstatistik. Rapporten innehåller detaljerade uppgifter för alla kommuner, fler nyckeltal och analyser för att förstå underliggande drivkrafter i konsumtionen.
Fullständiga tabeller och rapporten Handeln i Sverige 2025 finns enligt rapportförfattarna tillgängliga via Handelsfakta.se för den som vill fördjupa sig i data och metodik.
För Södermanlands del visar materialet att den positiva utvecklingen i fysisk handel fortsätter, men med tydliga skillnader mellan kommunerna. Handelslivet i länet behöver nu utformas med hänsyn till både tillväxtmöjligheter i sällanköpsvaror och de utmaningar som dagligvaruhandeln och vissa kommuner står inför.
