Vildsvinen i fokus. En färsk analys från Naturvårdsverket visar att antalet vildsvin i Sverige kan öka markant och sprida sig allt längre norrut – en utveckling som skapar oro bland lantbrukare i Dalarna, där minnena av afrikansk svinpest i granntrakten ännu sitter kvar.
Rädsla för smitta och större skador
På gården i Stora Skedvi är känslorna tydliga. Grisproducenten Tomas Arkeberg beskriver situationen som det värsta tänkbara, om antalet vildsvin blir fler i länet. Han säger att risken för att sjukdomar ska nå in i tamboskapen är en av de största farhågorna efter 2023 års utbrott i Fagersta.
”Det är det värsta skräckscenariot vi skulle kunna råka ut för,”
Rapporten från Naturvårdsverket varnar för att populationen kan fördubblas till 2030 och att jordbruksskadorna ökar i takt med att vildsvinen etablerar sig på nya marker. Samtidigt nämns en uppgång i antalet trafikolyckor där vildsvin varit inblandade.
Olika bild i Dalarna
Jonas Nordström, vilthandläggare vid Länsstyrelsen i Dalarna, ger en mer dämpad bild av läget i länet i dag. Han bedömer att en plötslig explosion i antalet vildsvin är osannolik eftersom djuren föredrar fuktigare och mer näringsrika skogsmarker än de ofta magra skogarna här i Dalarna. Men han erkänner att lokala problem kan uppstå och att lantbrukare särskilt kan drabbas.
Jakt som förvaltningsverktyg
Enligt Naturvårdsverkets analyser krävs kraftigt utökad jakt för att bromsa en stark tillväxt i vildsvinsstammen. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i Dalarna delar den bedömningen, även om antalet vildsvin i nuläget är relativt få i länet.
Tomas Andersson, ordförande för LRF Dalarna, pekar på svårigheterna i förvaltningen där jägare och markägare kan ha olika mål kring viltstammens storlek och utnyttjande. Det kan bli en utmaning att hitta gemensamma strategier på lokal nivå.
- Fördubbling till 2030: Naturvårdsverkets prognos om en möjlig fördubbling av stammen.
- Utbrott 2023: Afrikansk svinpest i Fagersta har ökat vaksamheten bland grisbönder.
- Ökade trafikolyckor: Rapporten nämner rekordnivåer av vildsvinsrelaterade trafikincidenter.
Smittskyddets svårigheter
Karl Ståhl, statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), understryker de smittskyddsmässiga problemen när vildsvinspopulationen är tät. Ju fler vildsvin i ett område, desto svårare bedöms det vara att kontrollera och bekämpa sjukdomsspridning som afrikansk svinpest eller salmonella.
Det gör frågan om mål och metoder för vildsvinsförvaltning till en angelägenhet för såväl djurhälsa som lantbruksekonomi och trafiksäkerhet.
| Fråga | Konsekvens |
|---|---|
| Stamstorlek | Möjlig fördubbling till 2030 |
| Smittspridning | Svårare att bekämpa i tät population |
| Lantbruks- och trafikskador | Kan öka vid spridning norrut |
Vad kan lokala lantbrukare göra?
För gårdar med grisar innebär risken för vildsvin att bevakning, stängsel och rutiner för hygien blir viktigare. Samtidigt påpekar LRF att jaktinsatser behöver samordnas mellan markägare och jägare för att bli effektiva. Hur en sådan samverkan ska se ut i praktiken återstår att utforma i respektive viltvårdsområde.
I Dalarna finns alltså en balans mellan en lugnare nulägesbedömning från länsstyrelsen och en växande oro bland vissa lantbrukare. Frågan berör flera intressen: djurhälsa, skogs- och jordbruksekonomi samt trafiksäkerhet. Debatten om jaktnivåer och förvaltningsmål kommer sannolikt att intensifieras om Naturvårdsverkets prognoser börjar slå in.
Som alltid i dessa frågor är det lokala samarbetet centralt – mellan myndigheter, jägare, markägare och lantbrukare. Hur väl Dalarna lyckas förena de intressena kan få stor betydelse för både djurhälsa och landsbygdens ekonomi framöver.
