80,8 procent av lägenheterna byggda under miljonprogramsåren i Södermanlands län har inte genomgått någon större renovering, visar ny statistik från SCB som presenterats i samband med branschrapporten Renovera Sverige. Av länets totalt 16 384 lägenheter från perioden 1965–1974 klassificeras 13 235 som ej eller endast lätt renoverade.
Stort underhållsbehov i befintligt bestånd
Statistiken pekar på ett omfattande behov av insatser i flerbostadshus som byggdes under en intensiv byggperiod i Sverige. Nationellt är bilden likartad: tre av fyra lägenheter från samma period (74,9 procent) har inte genomgått större renoveringar. Enligt branschaktörer innebär uppskjutet underhåll både stigande kostnader och större åtgärder i framtiden.
”När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram.”
Så formulerar Pontus Sjöstrand, vd för Måleriföretagen, den centrala utmaningen. Han säger också att det årliga nybyggandet är litet i förhållande till det befintliga beståndet och att vård av det som redan finns därför är avgörande.
Ekonomiskt tryck bakom uteblivna renoveringar
Branschorganisationerna pekar på flera orsaker till att nödvändiga renoveringar skjuts upp: stigande byggkostnader, högre räntor och ansträngda ekonomier för många fastighetsägare. Sveriges Allmännytta anger i samband med rapporten att underhållsbehovet i allmännyttan uppgår till 686 miljarder kronor.
Följderna kan bli konkreta för hyresgäster: ökade driftsstörningar, äldre standard och tekniska system som närmar sig livslängdens slut. Samtidigt rör diskussionen om vem som ska bära kostnaderna — hyresrätt eller ägd boendeform — framtida beslut om prioriteringar och finansiering.
Så ser siffrorna ut lokalt och nationellt
| Område | Antal lägenheter (1965–1974) | Andel ej eller lätt renoverade |
|---|---|---|
| Södermanlands län | 16 384 | 80,8 % |
| Riket | — | 74,9 % |
- Antal lokalt berörda lägenheter: 16 384 (1965–1974).
- Ej eller lätt renoverade i länet: 13 235 lägenheter, 80,8 procent.
- Nationell jämförelse: 74,9 procent ej större renoverade i riket.
Konsekvenser och praktiska frågor för kommunen och fastighetsägarna
Kommuner och större fastighetsägare i länet står inför flera praktiska utmaningar. Beslutsfattare måste väga möjligheten att genomföra omfattande upprustningar mot ekonomiska ramar och hyresreglering. Fastighetsägare kan tvingas prioritera akuta reparationer före planerat underhåll, vilket kan fördyra framtida insatser.
Rapporten från Måleriföretagen och statistik från SCB används nu av branschorganisationer som argument för en breddad nationell satsning på underhåll av det befintliga beståndet, och för att förbättra de ekonomiska villkoren för hyresrätten så att långsiktiga renoveringar blir möjliga.
Vad händer härnäst?
Flera aktörer efterlyser politiska initiativ för att få fart på renoveringstakten: tydligare incitament för långsiktigt underhåll, stöd för klimatsmarta upprustningar och lösningar som gör det ekonomiskt möjligt för allmännyttan och privata fastighetsägare att prioritera nödvändiga åtgärder. Utan konkreta åtgärder riskerar kostnaderna för eftersatt underhåll att växa med tiden.
Statistiken ger ett utgångsläge för lokala beslut och prioriteringar. För hyresgäster och boende i de berörda områdena innebär den en signal om att omfattande fastighetsvård väntar, med såväl störningar under renoveringsperioder som långsiktiga förbättringar av boendestandard och energieffektivitet om åtgärder genomförs.
Robin Eklöf, lokalkorrespondent i Södermanlands län.