Fler jämthundar än golden i Arvika
Vid årsskiftet fanns 3 542 registrerade hundar i Arvika kommun, vilket motsvarar 139 registrerade hundar per 1 000 invånare. Statistiken visar en viss minskning av antalet registrerade hundar under 2025, men den förklaras i hög grad av förändringar i hur registreringar hanteras.
En viktig förändring är att hundar nu räknas som avregistrerade om ägaren flyttar utomlands och avregistreras från folkbokföringen. Det påverkar antalet aktiva registreringar i kommunen och förklarar en del av nedgången som syns i statistiken.
"Om en hundägare till exempel flyttar utomlands och avregistreras från folkbokföringen räknas numera även hunden som avregistrerad."
Vilka raser dominerar?
I slutet av 2025 hade jämthund klättrat upp till förstaplatsen i Arvika med 146 registrerade individer. Det petar ner golden retriever till andraplatsen med 137 registreringar. Därefter följer schäfer med 121 och labrador retriever med 112.
- 1. Jämthund — 146
- 2. Golden retriever — 137
- 3. Schäfer — 121
- 4. Labrador retriever — 112
- 5. Finsk lapphund — 83
Fakta i korthet
Statistiken visar också hur Arvika förhåller sig till övriga landet och länet:
| Nyckeltal | Värde |
|---|---|
| Registrerade hundar i Arvika | 3 542 |
| Hundar per 1 000 invånare, Arvika | 139 |
| Hundar per 1 000 invånare, Sverige | 100 |
| Registrerade hundar i Sverige | 1,1 miljoner |
Jämförelser inom Värmland och landet
I Värmland är spridningen i hundtäthet stor. Storfors har högst andel med 221 hundar per 1 000 invånare, medan Karlstad ligger i andra änden med 81 per 1 000. På riksnivå har Sorsele mest hundar i förhållande till befolkningen, 329 per 1 000 invånare, och Solna minst med 42 per 1 000.
Över landet syns även en förändring i vilka raser som är vanligast. Labrador retriever har gått om schäfer nationellt och är nu den mest registrerade rasen i Sverige, med omkring 40 000 registreringar jämfört med schäfers cirka 30 200.
Pandemins efterverkningar och registreringskurvor
Under pandemin ökade antalet nyregistrerade hundar kraftigt, men antalet nyregistreringar har fallit varje år sedan 2021. Den här trenden syns i både nationell och lokal statistik och påverkas ytterligare av de administrativa förändringarna kring avregistrering av hundar vid flytt utomlands.
För Arvika betyder statistiken att hundantalet fortfarande är högt i förhållande till befolkningen jämfört med riket. Det får konsekvenser för lokala frågor som hundvård, hundrastplatser och hantering av hundrelaterade ärenden i kommunen, särskilt när sammansättningen av raser förändras.
För den fyrbenta vardagen i Arvika är det nya tronskiftet intressant: jämthundens ökade närvaro speglar både nationella mönster och lokala preferenser. Samtidigt visar siffrorna att det administrativa landskapet påverkar hur vi räknar och förstår hundbeståndet i kommunen.
