Västra Götalands län står inför en omfattande renoveringsutmaning. Av de 108 489 lägenheter som byggdes under miljonprogramsåren 1965–1974 klassificeras 79 986 lägenheter — eller 73,7 procent — som ej eller endast lätt renoverade, visar ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) som tagits fram till rapporten Renovera Sverige från Måleriföretagen.
Vad visar siffrorna?
Statistiken ger en bild av hur stora delar av det befintliga flerbostadsbeståndet som ännu inte genomgått omfattande upprustningar. På riksnivå är situationen i princip densamma: 74,9 procent av lägenheterna från samma period har inte genomgått någon större renovering. Sverige har totalt omkring 5,3 miljoner bostäder, varav en betydande del byggdes under 1960–och 1970-talen.
Ekonomiska konsekvenser och tidsperspektiv
Brister i planerat och förebyggande underhåll riskerar att öka kostnaderna över tid. När underhåll skjuts upp tenderar felen att växa och kräva mer omfattande åtgärder senare, vilket både fördyrar och förlänger renoveringsprojekten. Dessutom har stigande byggkostnader och högre räntor pressat många fastighetsägares ekonomi och försvårat möjlighet att genomföra nödvändiga jobb.
"När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram," säger Pontus Sjöstrand, vd för Måleriföretagen.
Rapporten lyfter också frågan om hur hyresrätten finansieras i förhållande till ägt boende. Enligt Sveriges Allmännytta handlar bara underhållsbehovet inom allmännyttan om 686 miljarder kronor, en siffra som understryker omfattningen av investeringsbehovet.
Konsekvenser för hyresgäster och fastighetsägare
För hyresgäster kan eftersatt underhåll innebära sämre inomhusmiljö, risk för fuktskador och stigande kostnader i längden om renoveringar måste ske akut. För fastighetsägarna innebär det ökade krav på kapital och planering för att hålla byggnaderna i acceptabelt skick.
- Antal lägenheter i länet (1965–1974): 108 489
- Lägenheter ej eller lätt renoverade: 79 986 (73,7 %)
- Nationell andel ej/inskränkt renoverade: 74,9 %
- Behov inom allmännyttan: 686 miljarder kronor (uppgift från Sveriges Allmännytta)
Vad säger bransch och intresseorganisationer?
Reaktionerna i samband med publiceringen av statistiken har handlat om behovet av nya modeller för långsiktigt underhåll, bättre ekonomiska villkor för hyresrätten och politiska åtgärder för att underlätta renoveringar. Måleriföretagen och Sveriges Allmännytta betonar att det krävs både resurser och incitament för att arbetet med att vårda det befintliga beståndet ska bli genomförbart.
| Aktör | Huvudbudskap |
|---|---|
| Måleriföretagen | Underhåll som skjuts upp blir dyrare; vårda befintligt bestånd |
| Sveriges Allmännytta | Stort underhållsbehov inom allmännyttan: 686 miljarder kr |
Vad innebär detta lokalt?
För kommuner och lokala fastighetsägare i Västra Götaland innebär statistiken ett tydligt planeringsbehov. Det handlar om hur renoveringsinsatser ska prioriteras, hur finansiering kan säkras och vilka åtgärder som ger störst effekt för boendemiljön. I vissa fall kan energieffektiviseringar och fuktsanering kombineras med traditionella uppgraderingar för att både förbättra inomhusklimat och minska driftkostnader på sikt.
Med begränsade kommunala resurser och pressade fastighetsägare krävs samordning mellan statliga stödformer, kommunala planer och privata investeringar för att möta behovet. Annars riskerar fler bostäder att förfalla till följd av att underhåll skjuts upp.
Statistiken från SCB ger en ögonblicksbild av ett bestånd som passerat medelåldern och nu ställer krav på kraftfullare insatser. Hur det omsätts i praktiken i Västra Götalands kommuner återstår att se, men behovet är tydligt och omfattande.
