Biblioteket som nav i ett större digitalt ekosystem
En pilotstudie ledd av Länsstyrelsen i Jönköpings län med Nässjö bibliotek som testbibliotek pekar på att folkbiblioteken i dag ofta tar över hjälpfunktioner som andra aktörer borde erbjuda. Rapporten, som presenterades i samband med bokmässan den 28 september 2026, visar hur personalen i Nässjö har kunnat förändra arbetssättet och återknyta till folkbildningens kärnuppdrag utan att minska servicenivån för besökarna.
Enligt rapportens författare blev två ord särskilt betydelsefulla i handledarens verktygslåda: "nej, men". Begreppet användes för att hantera förväntningar och samtidigt peka ut rätt ansvar och vidare hänvisa till andra aktörer, enligt Ewelina Axell på länsstyrelsen som varit med och tagit fram rapporten.
"I rapporten beskrivs bland annat hur 'nej, men' blev två av de mäktigaste orden i handledarens verktygslåda," säger Ewelina Axell på länsstyrelsen.
Varför uppstår problemet?
Rapporten tar upp att kontantbaserade betaltjänster snabbt har ersatts av digitala motsvarigheter. Denna omställning har ökat behovet av stöd för personer som har svårt att använda digitala tjänster. I praktiken har biblioteken blivit en plats där medborgare söker hjälp med bankärenden, myndighetskontakter och andra digitala tjänster.
En central iakttagelse är att så länge folkbiblioteken absorberar dessa hjälpbehov saknas återkoppling till de aktörer som ansvarar för de digitala tjänsterna. Utan sådan återkoppling försvåras möjligheten för andra aktörer att förbättra sina tjänster, vilket i förlängningen riskerar att förlänga problemen.
Hur gjorde Nässjö?
Pilotprojektet i Nässjö präglades av ett utforskande och lärande arbetssätt. Personal och projektparter arbetade fram rutiner för digital handledning och tydligare gränsdragningar mellan vad biblioteket ansvarar för och vad som bör hänvisas vidare. Resultatet blev nya arbetssätt och riktlinjer som personalen upplevde som förenliga med biblioteksuppdraget.
En viktig slutsats i rapporten är att det är möjligt att förändra invanda arbetssätt utan att sänka ambitionsnivån. Genom att återvända till folkbildningen hittade personalen en yrkesroll som varken kräver att man kan allt eller att man avvisar den som behöver hjälp, står det i rapporten.
Praktisk betydelse för andra aktörer
Projektet betonade särskilt nyttan av systematisk hänvisning. Det ses inte bara som en avlastning för biblioteket utan också som en tydlig signal till myndigheter, banker och andra tjänsteleverantörer: era användare behöver hjälp som ni i första hand är bäst lämpade att ge.
- Hänvisning kan skapa bättre återkoppling till tjänsteleverantörer.
- Tydliga riktlinjer för digital handledning minskar risken att biblioteken blir permanent tekniksupport.
- Fokus på folkbildning stärker bibliotekens kärnuppdrag och professionalitet.
Vilka deltog i projektet?
Projektet genomfördes i samarbete mellan flera lokala och regionala aktörer. Arbetet och slutsatserna bygger på ett samspel mellan bibliotekspersonal och regional biblioteksutveckling.
| Aktör | Roll |
|---|---|
| Länsstyrelsen i Jönköpings län | Projektledning och rapport |
| Avdelningen Biblioteksutveckling, Region Jönköpings län | Medverkan i utveckling och metod |
| Nässjö bibliotek | Testbibliotek och implementering |
Vad kan läsaren i Jönköpings län förvänta sig?
Rapporten pekar på ett arbete som kan skalas upp och anpassas till andra bibliotek i länet. En systematisk hänvisningspraxis kan leda till att fler aktörer tar ett tydligare ansvar för sina användare, samtidigt som biblioteken kan frigöra resurser för folkbildning, kultur och informationsförmedling.
För biblioteksbesökaren innebär förändringen inte att hjälp uteblir, utan att den i högre grad organiseras så att rätt aktör tar ansvar. För bibliotekspersonalen öppnar det möjligheter att arbeta mer konsekvent med utbildning och vägledning som står i direkt relation till bibliotekets uppdrag.
Vidare arbete
Projektet i Nässjö ses som ett första steg. Rapporten framhåller att insatserna fungerade bäst när de följdes upp och när samarbetspartners var tydliga med ansvar och kontaktvägar. Om andra aktörer tar till sig erfarenheterna kan det på sikt bidra till förbättrade digitala tjänster och mindre tryck på biblioteksverksamheten.
Det är tydligt att frågan rör inte bara bibliotekens arbetsrutiner utan även hur det omgivande ekosystemet för digitala tjänster fungerar i praktiken. För Jönköpings län kan pilotens erfarenheter bli vägledande när liknande satsningar planeras i andra kommuner.
Emma Gustafsson
Lokalkorrespondent i Jönköpings län
