Lerum toppade tidigare år ofta kommunala mätningar av företagsklimatet. I årets ranking från Svenskt Näringsliv sjönk kommunen däremot kraftigt, från plats 96 till 177 – ett tapp på 81 placeringar, det största fallet i Göteborgsregionen. Resultatet har väckt oro bland politiker och tjänstemän och leder nu till en omprövning av arbetet mot lokala företag.
Vad visar mätningen?
Svenskt Näringslivs undersökning bygger på företagens egna upplevelser och i Lerums fall pekar analysen framför allt på försvagade omdömen inom service och bemötande samt kommunens information till näringslivet. Samtidigt går det att urskilja en splittrad bild: i SKR:s servicemätning Insikt, där man frågar företag som haft konkret kontakt med kommunen i exempelvis bygglovs- eller tillståndsärenden, når Lerum sitt bästa resultat på tio år.
”Vi är inte nöjda med plats 177. Absolut inte. Vi måste bli bättre.”
Citatet kommer från kommunens näringslivschef, som beskriver årets resultat som en tydlig väckarklocka. Han påpekar att mätningen illustrerar företagens upplevelser och att kommunen tar de svaren på största allvar.
Kommunens förklaring och åtgärder
Enligt näringslivschefen finns en tydlig skillnad mellan hur företag som varit i direkt kontakt med kommunen uppfattar servicen och hur den bredare företagskåren upplever kommunens synlighet och informationsinsatser. För att åtgärda detta ska kommunen satsa på:
- ökad dialog med näringslivet genom fler mötesplatser,
- en ny gemensam Frukostklubb tillsammans med lokala företagsföreningar,
- förbättrad information via en mer lättnavigerad webbplats och AI-baserade tjänster.
Kommunen förespråkar också mer direktkontakt snarare än fler enkäter. Enligt näringslivschefen finns det enligt honom en utbredd ”enkättrötthet” och han uppmanar företag att i högre grad ta kontakt med kommunens näringslivsenhet med synpunkter och idéer.
Konsekvenser för Lerum
En nedgång i externa rankningar kan få flera följdeffekter för kommunen. För det första riskerar ett försämrat rykte att påverka företagens vilja att etablera sig eller expandera i kommunen. För det andra kan lägre betyg i service och information innebära att befintliga företag upplever osäkerhet kring tillståndsprocesser eller tillgång till stöd och vägledning. Kommunens motsägelsefulla resultat – bättre omdömen bland de som haft direktkontakt men sämre i bredare enkät – pekar på ett kommunikationsproblem snarare än enbart kvalitetsbrister i handläggning.
Lokala initiativ som Frukostklubben syftar till att minska det avstånd som upplevs mellan företagen och kommunen. Genom att samla kommunrepresentanter och företagsföreningar hoppas man skapa ett mer lyhört och flexibelt näringslivsarbete, där konkreta frågor kan hanteras snabbt och synpunkter leda till förbättringar.
| År | Plats i Svenskt Näringslivs ranking | Förändring |
|---|---|---|
| Föregående år | 96 | – |
| I år | 177 | -81 |
Vad återstår att göra?
Kommunens arbete måste både återskapa förtroendet och säkerställa att förbättringar syns i framtida mätningar. För att lyckas krävs enligt näringslivschefen en kombination av bättre information, fler mötesplatser och mer direktkontakt. Samtidigt behöver kommunen analysera varför ambitionerna i näringslivsarbetet inte når ut till alla företag – särskilt de som inte har regelbunden kontakt med kommunens tjänstemän.
Det återstår att se om de föreslagna åtgärderna räcker för att vända utvecklingen i nästa års mätning. För nuvarande pekar både den kraftiga platstappet och kommunens snabba handlingsplan på att näringslivsfrågorna prioriteras högre framöver.
