Örebro läns kulturarv blir nu mer lättillgängligt. Riksantikvarieämbetet och Lantmäteriet har integrerat information om kulturhistoriska lämningar i e-tjänsten Min karta, vilket gör det möjligt att söka och läsa om fornlämningar, boplatser, gravfält, maritima miljöer och äldre handelsplatser direkt i karttjänsten.
Ökad tillgänglighet för allmänhet och profession
Genom integrationen kan användare klicka på en lämning i kartan för att få upp information direkt på skärmen. Uppgifterna går samtidigt att visa tillsammans med annan geografisk information i tjänsten, till exempel fastighetsgränser, äldre flygfoton och historiska kartor. Syftet är att göra kulturmiljöinformation mer synlig och användbar både för allmänheten och för professionella användare inom planering och kulturvård.
"När kulturmiljöinformationen nu finns i Min karta kommer förhoppningsvis fler att upptäcka den, vilket skulle vara positivt för arbetet med att använda, utveckla och bevara kulturarvet",
säger Elisabeth Östling, enhetschef för geografisk information och analys på Riksantikvarieämbetet, enligt information från myndigheterna.
Vad finns registrerat i Örebro län?
I riket som helhet finns över 760 000 kulturhistoriska lämningar sökbara i tjänsten. I Örebro län är de vanligaste registrerade lämningstyperna särskilt knutna till regionens industrihistoria men också till äldre bosättningsmönster.
- Lägenhetsbebyggelse – lämningar efter torp, backstugor och liknande.
- Kolningsanläggningar – platser för framställning av träkol.
- Gruvområde – områden med gruvhål och andra lämningar efter gruvdrift.
Dessa lämningstyper speglar i stor utsträckning samspelet mellan bosättning, skogsbruk och bergsbruk genom århundradena i länet. Bergsbrukets och järnframställningens betydelse syns tydligt i landskapet, med minnen i form av gruvor, hyttor och äldre industriella anläggningar, samtidigt som fornborgar och gravfält vittnar om andra skeden i regionens historia.
Så kan informationen användas
Genom att kombinera kulturhistoriska data med andra bakgrundslager i Min karta blir det enklare att:
- Identifiera kulturmiljöer i samband med mark- och byggnadsärenden.
- Planera undersökningar och bevarandeinsatser med hänsyn till befintliga lämningar.
- Utforska lokala kulturspår som en del av friluftsliv och undervisning.
Sofia Stjernlöf, enhetschef Geodata Marknad på Lantmäteriet, framhåller att samverkan gör att statliga resurser kan användas mer effektivt och skapa större nytta när en redan välanvänd tjänst berikas med Riksantikvarieämbetets information.
Praktisk information och vad som väntar
Min karta nås via Lantmäteriets e-tjänst och lämningarna visas direkt i kartgränssnittet. För användare som vill ha en mer avancerad bild av landskapet finns möjligheten att aktivera lager med fastighetsgränser, äldre flygfoton och historiska kartor för att se lämningarna i kontext.
Nästa steg i utvecklingen, enligt ansvariga myndigheter, är att även göra information om byggnadsminnen och världsarv tillgänglig i tjänsten. Det innebär att Min karta successivt kan bli en ännu mer heltäckande ingång för kulturhistorisk information.
Betydelse för Örebro län
För länet innebär den nya tillgången en konkret förbättring av möjligheterna att upptäcka och ta hänsyn till kulturarvet i både vardag och professionella sammanhang. För medborgare, föreningar och skolor öppnas nya möjligheter att lokalhistoriskt engagera sig, medan fastighetsägare och planhandläggare får ett bättre verktyg för att bedöma hur markanvändning påverkar kulturmiljöer.
| Vanliga lämningstyper i Örebro län | Exempel |
|---|---|
| Lägenhetsbebyggelse | Torp, backstugor |
| Kolningsanläggningar | Platser för träkolsframställning |
| Gruvområde | Gruvhål och anläggningar efter gruvdrift |
Det är rimligt att förvänta sig att fler lämningar uppmärksammas nu när de presenteras i en välkänd karttjänst. Samtidigt förblir frågan hur informationen används i planering och skydd av kulturmiljön en angelägen uppgift för länets kommuner, myndigheter och intresseorganisationer framöver.
Kontakt och vidare läsning: Informationen kommer att publiceras via Lantmäteriets Min karta och Riksantikvarieämbetets databaser; myndigheternas egna sidor innehåller mer detaljerad vägledning för användning av tjänsten.
