Uddevalla, 28 maj 2026 — En aktörgemensam utvärdering av seminarieövning Ingeborg pekar på tydliga behov för att förbättra samverkan mellan kommuner och civilsamhällesorganisationer vid samhällsstörningar. Övningen genomfördes i Uddevalla och har närmare belyst roller, kontaktvägar och hur samverkan fungerar över hela hotskalan.
Syftet med övningen
Utvärderingen beskriver tre övergripande syften. I grunden handlade seminariet om att skapa ökad kunskap mellan aktörerna om roller, ansvar och förmåga, tydliggöra vilka kontaktvägar som ska användas för att nå varandra och att öka förståelsen för vikten av offentlig-civilsamhälles-samverkan i kriser. Dessa mål formulerades som gemensamma för både kommunerna och civilsamhällesorganisationerna som deltog.
Vad utvärderingen visade
Analysen identifierar tre centrala utvecklingsområden för att stärka denna samverkan:
- Etablera samverkan i vardagen — samverkan måste byggas upp före kris, inte enbart i akuta lägen.
- Öka kunskapen om civil beredskap — både kunskap om organisationers kapacitet och hur de kan komplettera kommunal resurshantering.
- Beakta sårbara grupper — särskilda insatser krävs för att säkra stöd till dem som är mest utsatta vid samhällsstörningar.
Konsekvenser för kommunerna i länet
För kommunerna i Västra Götalands län innebär utvärderingens slutsatser att planeringen av beredskap behöver breddas. Att skapa vardagsnära kontakter med frivilligorganisationer och civilsamhället ger bättre förutsättningar för snabb insats vid avbrott i samhällsfunktioner. Utvärderingen framhåller att relationer och kontaktvägar som prövas i fredstid ofta fungerar bättre när trycket ökar.
Varför civilsamhället är viktigt
Civilsamhällesorganisationer kan ofta nå människor i lokalsamhällen på ett annat sätt än myndigheter. De kan fylla luckor i kapacitet, tillföra lokal kunskap och mobilisera volontärer. Utvärderingen visar att den potentialen utnyttjas bättre när roller och kontaktvägar är kända i förväg.
Praktiska följder
Rapporten pekar också mot konkreta åtgärder som kommuner och organisationer kan överväga:
- Upprätta regelbundna mötesplatser och informationsutbyten under ordinarie förhållanden.
- Genomföra gemensamma utbildningar och övningar för att synliggöra förmågor och begränsningar.
- Kartlägga sårbara grupper lokalt och planera särskilda insatser för dem vid störningar.
Sammanställning av mål och utvecklingsområden
| Tre aktörgemensamma mål | Tre identifierade utvecklingsområden |
|---|---|
| Kunskap om roll, ansvar och förmåga | Etablera samverkan i vardagen |
| Tydliga kontaktvägar | Öka kunskapen om civil beredskap |
| Förståelse för betydelsen av samverkan | Beakta sårbara grupper |
Den här typen av analys kan fungera som underlag för lokal planering. Kommunerna i länet kan ta rapportens rekommendationer vidare i sina beredskapsplaner, i samverkan med lokala föreningar och frivilligorganisationer.
Utvärderingen är en del av ett större arbete med att stärka Sveriges förmåga att hantera störningar över hela hotskalan. För Västra Götalands del innebär det att både resurser och rutiner måste anpassas efter lokala förutsättningar. Att bygga relationer i fredstid är centralt för att kunna agera snabbt och effektivt när behov uppstår.
Vidare planering och uppföljning av rekommendationerna kommer att vara avgörande för om resultaten från Ingeborg leder till konkreta förändringar i hur kommuner och civilsamhälle samarbetar vid framtida störningar.
