Gotlands län har fått ett tydligt uppdrag från regeringen: att öka förmågan hos kommuner och region att snabbt kunna göra skyddsrum brukbara vid höjd beredskap. Beskedet omfattar länsstyrelser i områden som bedöms som potentiella mål vid väpnat angrepp, där Gotland ingår.
Vad uppdraget innebär
Länsstyrelsen ska göra en helhetsbedömning av länets förmåga att snabbt ställa i ordning skyddsrum. Uppdraget innefattar även en kartläggning av vilken kompetens som finns i det egna länet för att hantera en sådan mobilisering.
- Göra en bedömning av länets förmåga att snabbt göra skyddsrum brukbara.
- Kartlägga befintlig kompetens i länet relaterad till skyddsrum och beredskap.
- Lämna en muntlig redovisning till regeringen senast 18 juni 2027 och en slutlig skriftlig redovisning senast 26 november 2027.
Uppgifterna kommer att användas för att bedöma var ytterligare stöd och resurser behövs för att säkra skyddet för befolkningen vid en potentiell krissituation.
Skyddsrum i riket och på Gotland
I dag finns det i Sverige totalt omkring 64 000 skyddsrum med plats för cirka 7 miljoner personer. Skyddsrummens konstruktion ska motstå tryckvåg, splitter, brand, joniserande strålning och bråte från rasade byggnader.
| Fakta | Siffra |
|---|---|
| Antal skyddsrum i Sverige | cirka 64 000 |
| Kapacitet | cirka 7 miljoner platser |
| Kommuner klassade som riskområden | 128 av 290 |
På Gotland finns skyddsrum i flera av öns tätorter. Ett exempel som visats i samband med rapporteringen är ett skyddsrum i Visby som rymmer 145 personer.
Varför just Gotland?
Begreppet riskområde används för kommuner och områden som bedöms kunna vara ett mål vid ett väpnat angrepp. Totalt har 128 kommuner i landet den klassificeringen. Gotlands geografiska läge och strategiska betydelse i Östersjön gör att länet räknas in i den kategorin och därför omfattas av det nya uppdraget.
Det nya kravet på en snabbare mobilisering av skyddsrum sätter fokus på praktiska frågor: hur snabbt kan kommuner mobilisera personal, vilka förnödenheter finns tillgängliga, och hur organiseras insatserna i samverkan mellan kommun, region och länsstyrelse? Den kartläggning som länsstyrelsen ska göra berör just dessa områden.
Vad betyder det för invånarna?
För den enskilde innebär regeringens instruktion primärt att ansvariga myndigheter ska ha bättre beredskap och snabbare kunna skydda civilbefolkningen om det skulle bli aktuellt. Det handlar om planering, kompetensinventering och praktiska rutiner snarare än förändringar i vardagen i dag.
Lokala beslutsfattare och myndigheter får nu ett krav att leverera både ett tidigt muntligt underlag och en slutlig skriftlig redovisning under 2027. Dessa tidpunkter är:
- Muntlig redovisning: 18 juni 2027
- Slutlig skriftlig redovisning: 26 november 2027
Arbetet under det kommande året blir en viktig pusselbit för att kunna bedöma om nuvarande resurser och rutiner räcker eller om kompletterande insatser krävs för att säkra skyddet i händelse av kris.
Den nya statliga inriktningen ligger också i linje med en mer allmän omprövning av civil beredskap som pågått de senaste åren. För Gotland, med sin särpräglade roll och sårbarhet som ö, blir frågan om skyddsrum och snabb uthållighet särskilt konkret.
