Flera kommunala idrottsanläggningar i Örebro län saknar hjärtstartare, och de hjärtstartare som finns uppges inte vara tillgängliga dygnet runt. Det framgår av en ny kartläggning som Hjärt-Lungfonden gjort bland landets kommuner.
Vad undersökningen visar
Enligt Hjärt-Lungfondens undersökning saknar minst 140 av 236 kommunala idrottsanläggningar i landet hjärtstartare. I Örebro län uppger flera kommuner att de inte har hjärtstartare vid alla sina kommunala idrottsanläggningar. Kumla, Lindesberg och Örebro kommun svarar att de inte har hjärtstartare vid alla anläggningar. Lekeberg och Ljusnarsberg uppger att de har hjärtstartare vid samtliga idrottsanläggningar. Hällefors uppger att man inte vet.
| Kommun | Hjärtstartare vid alla anläggningar |
|---|---|
| Kumla | Nej |
| Lindesberg | Nej |
| Örebro | Nej |
| Lekeberg | Ja |
| Ljusnarsberg | Ja |
| Hällefors | Osäker |
Tillgänglighet dygnet runt saknas
Endast 13 kommuner i landet uppger att deras hjärtstartare är tillgängliga dygnet runt. I Örebro län uppger ingen av kommunerna att hjärtstartarna är nåbara alla timmar på dygnet. Ofta krävs portkod eller nyckelkort för att komma in i hallar och idrottsanläggningar, vilket gör utrustningen otillgänglig i nödsituationer utanför ordinarie öppettider.
"För den som drabbas av plötsligt hjärtstopp är tidig behandling med hjärt-lungräddning och hjärtstartare det enda sättet att rädda liv. Om en hjärtstartare används inom 3–5 minuter kan överlevnadschansen för den som drabbas vara 50–70 procent," säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Hjärt-Lungfonden framhåller att idrottsanläggningar är samlingspunkter där både barn, vuxna och många åskådare rör sig. När en hjärtstartare är inlåst gör den ingen nytta om någon insjuknar utanför byggnaden.
Varför det spelar roll lokalt
I Sverige drabbas enligt Hjärt-Lungfonden uppskattningsvis 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Tidig defibrillering och hjärt-lungräddning är avgörande för överlevnad. För idrottsevenemang och träningar innebär en otillgänglig eller frånvarande hjärtstartare att tiden till första stöt förlängs – en kritisk faktor för överlevnad och neurologiskt utfall.
Kommunernas ansvar för säkerheten i sina anläggningar omfattar inte alltid dygnet-runt-tillgänglighet. Att placera en hjärtstartare inne i en låst hall är enklare ur vandalsynpunkt men minskar möjligheten att snabbt hjälpa någon som insjuknar vid exempelvis utomhusträning eller publikarrangemang kvällstid.
Praktiska följder och åtgärder
Hjärt-Lungfonden och lokala aktörer rekommenderar flera åtgärder för att öka chansen att liv räddas:
- Placera hjärtstartare synligt och lätt tillgängligt utanför inpasseringar.
- Göra utrustningen tillgänglig dygnet runt, exempelvis i väderskyddade skåp med larmkoppling.
- Utbilda personal, föreningsledare och regelbundna användare i hjärt-lungräddning (HLR) och användning av hjärtstartare.
I den lokala rapporteringen framhålls även behovet av samverkan mellan kommun, idrottsföreningar och vården för att kartlägga var utrustning behövs mest och säkerställa att den är registrerad i nationella hjärtstartarregistret.
Sammanfattning
Hjärt-Lungfondens undersökning visar att täckningen av hjärtstartare på kommunala idrottsanläggningar i Örebro län är ofullständig. Bristen på dygnet-runt-tillgänglighet försvårar räddningsinsatser vid plötsligt hjärtstopp. Lokala beslut om placering, tillgänglighet och utbildning avgör hur snabb hjälpen kan bli vid akuta situationer.
Det här är en fråga som rör både kommunernas ansvar och föreningslivet — och där snabba förbättringar kan innebära livsvinster.
