En nationell kartläggning av digitala fotspår visar att 24 platser i Sverige sticker ut som särskilt glest besökta. Av dessa ligger fyra i Västerbottens län, enligt den samlade analysen som bland annat bygger på anonymiserad mobildata och satellitbilder. Samtidigt rapporteras att fjällturismen i landet ökade för tredje året i rad under 2025, vilket pekar mot en ojämn fördelning av besökare i fjällområden.
Hur kartan togs fram
Arbetet bakom kartläggningen har kombinerat flera datakällor. Experter från telekomföretaget Telia har analyserat flera års anonymiserade och aggregerade mobilrörelsedata och jämfört dessa med satellitbilder, enligt rapporten. Den digitala kartan kompletterades sedan med andra spår i den digitala miljön för att identifiera de mest sällan besökta områdena.
Analysen visar att fjällturismen i stort ökar, men att ökningen är koncentrerad till vissa välkända leder och destinationer. Det skapar både möjligheter och utmaningar för regional planering och naturvård.
Koncentrerat tryck trots fler turister
Representanter för Svenska turistföreningen (STF) pekar på att belastningen i fjällområden är mycket koncentrerad till välbesökta leder. I den här kontexten nämns klassiska rutter som Kungsleden och Kebnekaise som exempel på områden som drar stora mängder vandrare, medan andra platser knappt får några besökare alls.
"Kungsleden är en mycket välbesökt led och även Kebnekaise", säger Caroline Serrander, stugsamordnare i Vindelfjällen.
STF arbetar aktivt med åtgärder för att sprida ut besökare. Det handlar om att informera om mindre kända rutter och att underlätta för vandrare att upptäcka alternativa mål. Enligt organisationen är det också viktigt att upprätthålla leder och stugor så att fjällvandring förblir tillgänglig.
Lokala effekter för Västerbotten
Att fjällturismen växer samtidigt som vissa platser får få besökare har konkreta konsekvenser för kommunen och markägare i länet. Belastning på populära leder innebär ökat behov av underhåll, avfallshantering och beredskap, medan mycket outnyttjade områden riskerar att sakna investeringar och service. För invånare i kust- och inlandskommuner betyder det att intäkter från turismen kan bli mycket ojämnt fördelade.
För de fyra platserna i Västerbotten innebär kartläggningen både en bekräftelse på deras låga besöksfrekvens och en möjlighet: genom riktad information och bättre tillgänglighet kan en viss spridning uppnås, enligt STFs stugsamordnare.
Praktisk information för den som vill vandra mindre besökta sträckor
- Planera rutten noggrant och kontrollera väderprognos och snöförhållanden före avfärd.
- Se över tillgång på vatten, övernattningsmöjligheter och eventuella tillstånd.
- Respektera naturen: lämna inga spår, hantera avfall korrekt och följ allemansrättens begränsningar.
Organisationer som STF rekommenderar att vandrare bygger erfarenhet på mer vältrafikerade leder innan man ger sig ut på mer isolerade rutter. Erfarenhet av flerdagarsvandringar och navigering med karta och kompass anses viktiga för att kunna uppskatta de mindre besökta områdenas särart på ett säkert sätt.
| Parameter | Värde |
|---|---|
| Identifierade minst besökta platser i Sverige | 24 |
| Av dessa i Västerbottens län | 4 |
Den övergripande bilden är därmed ambivalent: fler människor söker sig till fjällen, men detta syns tydligt bara på vissa välkända platser. För Västerbotten innebär det att både möjligheter till ökad turism i mindre kända områden och behovet av att ta hand om redan hårt belastade leder måste vägas in i framtida planering.
Fortsatta analyser av mobil- och satellitdata kan ge bättre underlag för styrning av satsningar och informationsinsatser. För de som söker stillhet i naturen finns dock fortfarande platser med få besökare — men tillgången till dessa kräver planering och erfarenhet.
