Antalet personer i Västerbottens län som varit arbetslösa i minst ett år uppgick i juli till 2 092, vilket motsvarar 1,5 procent av arbetskraften i länet. Det framgår av den senaste månadsstatistiken från Arbetsförmedlingen. Andelen långtidsarbetslösa är 0,3 procentenheter högre än i juli för ett år sedan, samtidigt som antalet minskat med två personer jämfört med juni.
Skillnad mellan månadsvis och år-om-år
Siffrorna visar på en paradox: kortsiktigt, från juni till juli, har antalet som varit längre än ett år på arbetsmarknaden sjunkit något, men på längre sikt har andelen ökat. Det indikerar att förbättringar under sommaren varit små och att strukturella utmaningar kvarstår för grupper som står långt från arbete.
De som stått längst från arbetsmarknaden
De som varit utan arbete i minst två år uppgick i juli till någonstans mellan 827 och 830 personer, motsvarande cirka 0,6 procent av arbetskraften i länet. Det kan jämföras med 865 personer (också cirka 0,6 procent) i juli 2025, vilket visar en viss minskning i den allra mest långvariga arbetslösheten.
Kommunvisa skillnader
Det finns tydliga variationer inom länet. Högst andel långtidsarbetslösa hade i juli både Åsele och Bjurholm med 2,0 procent, medan Sorsele hade lägst andel med 0,6 procent. Större kommuner som Skellefteå låg på 1,8 procent och Umeå på 1,4 procent.
| Kommun | Andel långtidsarbetslösa | Förändring sedan juli 2025 |
|---|---|---|
| Bjurholm | 2,0 % | −0,1 p.p. |
| Åsele | 2,0 % | −0,3 p.p. |
| Skellefteå | 1,8 % | +0,9 p.p. |
| Umeå | 1,4 % | +0,1 p.p. |
| Sorsele | 0,6 % | −0,2 p.p. |
Åldersmönster visar sårbarhet bland äldre
Av de 2 092 långtidsarbetslösa i länet var mellan 491 personer i åldersgruppen 55–66 år och mellan 148 i åldern 18–24 år. För den äldre gruppen motsvarar det en arbetslöshet på 1,7 procent, medan den yngre gruppen har en nivå på 0,9 procent. Även nationellt syns samma mönster: äldre långtidsarbetslösa utgör en större andel än de yngre.
Vad innebär siffrorna lokalt?
För kommuner med höga andelar långtidsarbetslösa kan det finnas flera lokala förklaringar: en begränsad arbetsmarknad, strukturförändringar i näringslivet, demografiska faktorer eller brister i matchning mellan arbetsgivarnas behov och arbetssökandes kompetens. Kommunerna i glesbygd påverkas särskilt av små arbetsmarknader och lång pendlingstid till större arbetscentra.
- 2 092 personer i länet hade varit utan arbete i minst ett år i juli.
- 827–830 personer hade varit arbetslösa i minst två år.
- Högst andel i Åsele och Bjurholm (2,0 %), lägst i Sorsele (0,6 %).
Vägen framåt
Statistiken talar för att insatser som riktas mot äldre arbetslösa och jobbmatchning i kommuner med höga andelar fortsatt är nödvändiga. Lokala arbetsmarknadsåtgärder, utbildningssatsningar och samverkan mellan kommuner och näringsliv kan vara delar av en strategi för att få fler i arbete. Samtidigt visar minskningen bland dem som varit längst från arbetsmarknaden att vissa insatser kan ge effekt, även om helhetsbilden är splittrad.
Riket som helhet hade i juli omkring 149 000 personer som varit arbetslösa i minst ett år, motsvarande 2,8 procent av arbetskraften — ungefär samma andel som för ett år sedan. För Västerbotten innebär den lokala utvecklingen att frågan om långtidsarbetslöshet ännu är central för både kommunala beslutsfattare och regionalt näringsliv.
