Skåne står med stora anslag för bevattningsdammar men få lantbrukare har sökt stödet, enligt Länsstyrelsen i Skåne. Av de medel som fördelades till länet 2023 — sammanlagt 53 miljoner kronor — har hittills endast omkring 9 miljoner kronor betalats ut. Länsstyrelsen varnar för att det börjar bli bråttom för dem som planerar att ansöka.
Stora investeringar och långa tillståndsprocesser
En av anledningarna till den låga ansökningsfrekvensen är att anläggandet av bevattningsdammar ofta kräver betydande egna investeringar. Stödet kan som mest uppgå till 1,6 miljoner kronor eller 40 procent av den totala investeringen — vilket lämnar en stor del att finansiera för företaget självt.
Utöver kostnaderna tar det också tid att skaffa nödvändiga tillstånd för vattenuttag och dammbyggen. Länsstyrelsen uppger att den administrativa processen för vattentillstånd kan ta uppemot två år. Dammar som ska få stöd måste vara färdigställda senast 2028, vilket gör tidsaspekten avgörande för de som ännu inte påbörjat planeringen.
Praktiska konsekvenser för skånska lantbruk
För lantbrukare i Skåne handlar dammar om mer än investeringar: de ger möjligheten att säkra skördar i torrperioder och att upprätthålla en jämn produktion över säsongen. Lantbrukaren Nicklas Göransson i Gärds Köpinge byggde sin damm 2018 och beskriver den som både ekonomiskt fördelaktig och tryggande.
"Det är en ekonomisk fördel och en trygghet eftersom jag kan hålla en jämn och hög produktion i mitt lantbruksföretag."
Göransson framhåller samtidigt att byggandet kräver stora investeringar när man börjar från grunden: damm, stamledningar, bevattningsmaskiner och spridare räknas ihop till en kapitalkrävande helhet. Trots det rekommenderar han kollegor i länet att överväga att söka stöd om de har behov av bevattning.
Så påverkar situationen lokalmat och beredskap
Få dammar och begränsad vattenlagring kan göra större delar av jordbruket sårbart under torra somrar. För producenter som odlar foder eller grönsaker kan variationer i vattentillgång leda till sämre skördar eller lägre kvalitet, något som i förlängningen också påverkar försörjningstryggheten på lokal nivå.
Samtidigt innebär återhållsamma ansökningar att planerade offentliga medel för att stödja klimatanpassning riskerar att förbli oanvända om inte fler lantbrukare söker i tid.
Vad lantbrukare bör tänka på inför en ansökan
- Påbörja planeringen tidigt: tillståndsprocesser kan ta uppemot två år.
- Kalkylera helheten: stödet täcker max 40 procent eller 1,6 miljoner kronor — resten måste finansieras lokalt.
- Bedöm behovet: en damm är mest relevant för företag med långsiktigt behov av bevattning.
För de som funderar på att söka finns det lokala rådgivare och myndigheter att vända sig till för vägledning i både tillståndsfrågor och kalkyler. Länsstyrelsen i Skåne har lyft frågan i ett pressmeddelande och uppmanar till ökad aktivitet innan tidsfristen för att färdigställa dammar löper ut 2028.
| Post | Belopp (kr) |
|---|---|
| Medel fördelade till Skåne 2023 | 53 000 000 |
| Utbetalt hittills | ca 9 000 000 |
| Maxstöd per ansökan | 1 600 000 eller 40% |
För många går frågan om att investera i bevattning hand i hand med frågor om finansiering, riskhantering och långsiktig planering för klimatvariationer. Tiden att ansöka och genomföra byggnationerna är begränsad, vilket gör att beslut som fattas nu får konsekvenser för hur väl jordbruket i Skåne klarar kommande torrare perioder.
Jag har mött lantbrukare som både tvekar inför de ekonomiska kraven och de som, likt Nicklas Göransson, ser dammen som en trygghet för verksamheten. För dem som överväger att söka är rådet från länsstyrelsen tydligt: starta processen nu för att hinna få både tillstånd och anläggning på plats innan 2028.
