Oro över stigande andel obehöriga — moderat politik pekas ut som lösning
I Borlänge slutar omkring 25 procent av niondeklassarna grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet, en andel som ligger tydligt över riksgenomsnittet på 18 procent. Siffrorna presenterades i ett uttalande från Moderaterna i kommunen och har väckt oro bland politiker och skolaktörer eftersom det påverkar både individers framtidsmöjligheter och kommunens långsiktiga arbetskraftsförsörjning.
I ett antal konkreta förslag förespråkar Moderaternas kommunalråd i Borlänge att insatserna måste starta tidigt i barnens utbildning. Enligt henne är det avgörande att redan från förskolan väcka lusten att lära genom lek och nyfikenhet, för att fånga intresset för läsning och räkning i tidiga år. Hon framhåller också läs-, skriva- och räknegarantin som ett viktigt verktyg i arbetet med att förbättra kunskapsnivåerna.
”Man måste börja från början och se till att man redan från förskolan väcker lusten att lära”, säger Jenni Sjöblom (M).
Moderaternas förslag innehåller flera åtgärder riktade både mot elever som halkar efter och de som ligger långt framme. Bland de åtgärder som lyfts fram finns:
- Tidiga insatser i förskola och lågstadium för att förebygga att elever hamnar efter.
- Fler behöriga lärare och högre lärartäthet för att ge möjligheter till mer individuell undervisning.
- Mindre barngrupper och förbättrad arbetsmiljö för både elever och lärare.
- Resursteam och läxhjälp för elever som behöver extra stöd.
- Bättre samverkan mellan skola, socialtjänst och vid behov polis, för att ge helhetsstöd kring eleverna.
Sjöblom betonar att det inte bara handlar om elever som kämpar med de teoretiska ämnena. Det är lika viktigt att de elever som ligger långt framme får rätt utmaningar för att bibehålla intresset och motivationen. "De riskerar att tappa intresset för skolan om de inte får stimulans", säger hon.
Konsekvenser för Borlänge
Att en fjärdedel av eleverna lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet innebär flera följdverkningar. För individen kan det innebära svagare möjligheter på arbetsmarknaden och minskad möjlighet till fortsatt utbildning. För kommunen kan det innebära svårigheter att möta framtida kompetensbehov i näringsliv och offentlig sektor.
| Statistik | Andel obehöriga |
|---|---|
| Borlänge | 25 % |
| Riket (genomsnitt) | 18 % |
Förslagen från Moderaterna kretsar kring att återge läraren mer auktoritet i klassrummet och att ge rektor förutsättningar att vara skolans verksamhetschef. Sjöblom menar att en tydlig styrning och en trygg arbetsmiljö är central för att skapa förutsättningar där elever kan lära och känna sig sedda.
Flera av åtgärderna som föreslås ligger i linje med nationella insatser som redan diskuteras i utbildningspolitiken, men partiet vill se en lokal implementering i Borlänge som prioriterar tidiga stödinsatser och ökad lärarkompetens. Hur dessa förslag ska finansieras eller genomföras i praktiken nämns inte i det redovisade materialet.
Skolfrågorna är känsliga och engagerar både föräldrar och personal i kommunen. I en stad med stark tradition av samarbete mellan lokalsamhälle och skola blir debatten om vägen framåt särskilt viktig. Moderaternas förslag utgör nu ett konkret alternativ i den lokala politiska diskussionen om hur Borlänge ska vända en utveckling som enligt de presenterade siffrorna är mer bekymmersam än genomsnittet i landet.
