JÖNKÖPING 7 september 2026 – En stor andel flerbostadshus byggda under miljonprogramsåren står inför omfattande renoveringsbehov i Jönköpings län. Enligt ny statistik från SCB, framtaget till rapporten Renovera Sverige, är 78,4 procent av länets lägenheter från perioden 1965–1974 antingen inte alls eller endast lätt renoverade.
Vad visar siffrorna?
Totalt finns 17 485 lägenheter från miljonprogramsperioden i länet. Av dem klassificeras 13 714 som ej eller lätt renoverade, vilket placerar Jönköpings län något över rikssnittet där 74,9 procent av dessa lägenheter inte genomgått någon större upprustning.
| Område | Antal lägenheter (1965–1974) | Andel ej eller lätt renoverade |
|---|---|---|
| Jönköpings län | 17 485 | 78,4 % (13 714) |
| Riket | — | 74,9 % |
Varför är det ett problem?
Byggnadernas ålder gör att många tekniska system och byggdelar närmar sig slutet av sin livslängd. Samtidigt påverkar ekonomiska faktorer möjligheten att genomföra nödvändiga arbeten: stigande byggkostnader, högre räntor och trängd privatekonomi minskar handlingsutrymmet för både privata och allmännyttiga fastighetsägare. I rapporten lyfts risken fram att uppskjutet underhåll ofta leder till större och dyrare åtgärder senare.
"När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram," säger Pontus Sjöstrand, vd för Måleriföretagen.
Organisationer som representerar fastighetsägare påpekar även en bredare underhållsutmaning. Sveriges Allmännytta uppskattar behovet inom allmännyttan till 686 miljarder kronor, en summa som beskriver omfattningen av åtgärder som krävs för att modernisera och säkra bostadsbeståndet över tid.
Lokala konsekvenser
För hyresgäster kan bristande renoveringar påverka både komfort och säkerhet — från dålig isolering och fuktskador till slitna installationssystem. För kommuner och lokala politiker blir frågan också en planeringsfråga: hur ska befintliga bostäder utvecklas parallellt med nyproduktion för att möta klimat-, energi- och bostadsbehov framöver?
Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta framhåller att stärkt långsiktigt underhåll och bättre ekonomiska villkor för hyresrätten är centrala delar i lösningen. Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta, säger att det inte är hållbart att ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet om beståndet ska tas om hand.
Vad händer nu?
Rapporten och statistiken agerar underlag för debatt och beslut både lokalt och nationellt. Fastighetsägare, kommuner och branschorganisationer behöver gemensamt hitta finansierings- och prioriteringsmodeller för att genomföra nödvändiga renoveringar. Alternativa finansieringslösningar, långsiktiga underhållsplaner och incitament för energieffektivisering är exempel på åtgärder som ofta nämns i diskussionen.
- Antal berörda lägenheter i länet: 17 485
- Andel ej eller lätt renoverade: 78,4 procent
- Uppskattat behov inom allmännyttan (riket): 686 miljarder kronor
Hur dessa behov ska finansieras och genomföras lokalt återstår att se. Frågan berör fastighetsägare, boende, kommunpolitiker och regionala planerare. För många hyresgäster är det emellertid en konkret och snar fråga: när kommer tvättstugan att renoveras, när byts fönstren och när åtgärdas eventuella fuktproblem?
Statistiken från SCB ger en tydlig bild av omfattningen, men ger samtidigt bara en del av svaret. Fortsatta analyser och lokala bedömningar behövs för att tydligare prioritera åtgärder och för att beräkna kostnader och konsekvenser i länets olika kommuner.
Jag kommer att följa upp hur kommuner och större fastighetsägare i länet planerar för kommande renoveringar och vilka lösningar som föreslås för att klara både tekniska och ekonomiska utmaningar.
