Inför höstens valrörelse lyfter Charlotte von Sydow, vd för organisationen Spiris, att en central tillväxtfråga för Kronobergs län får för lite utrymme i den politiska debatten: att fler människor – och i synnerhet kvinnor – måste få bättre förutsättningar att starta och driva företag.
Nyföretagande som tillväxtmotor
I en debattartikel i Smålandsposten pekar von Sydow på flera siffror som visar nyföretagandets betydelse. Enligt texten skapas fyra av fem nya jobb i nya små och medelstora företag, och var tredje skattekrona till kommunerna kommer från småföretag. Samtidigt framhåller hon att nyföretagandet under flera år legat på historiskt låga nivåer.
Hon betonar särskilt att det finns en betydande outnyttjad potential hos kvinnor. Trots att kvinnor utgör hälften av befolkningen utgör de bara tre av tio företagare, något von Sydow kallar både ett jämställdhets- och ett tillväxtproblem.
Hinder enligt Spiris
I debattartikeln framhålls flera faktorer som avskräcker från att starta eget: komplicerade regelverk, ekonomiska risker och trygghetssystem som i första hand är utformade för anställda. Von Sydow hänvisar också till Spiris undersökning "Driva företag", där tre av fyra småföretagare uppger att regelverken inte är anpassade till deras villkor, och där varje tredje respondent säger att förenklade regler skulle öka viljan att anställa.
"Om fler i Kronoberg tar steget till eget bidrar det till fler arbetstillfällen, nya innovationer och skatteintäkter som kommer hela samhället till del.", skrev Charlotte von Sydow i debattartikeln.
Tre reformkrav till riksdagsledamöterna
Von Sydow föreslår att Kronobergs riksdagsledamöter prioriterar tre reformer för att stimulera nyföretagande:
- Minska regelbördan – anpassa krav från myndigheter så att de blir tydliga, proportionerliga och förutsägbara för småföretag.
- Stärk trygghetssystemen – utforma sjukpenning, föräldraledighet och andra trygghetssystem så att de även fungerar för företagare.
- Öka stöd till entreprenörskap – stimulera fler att våga starta företag genom rådgivning, nätverk och finansiella stödinsatser.
Vad betyder det för Kronoberg?
För länet handlar frågan om långsiktig sysselsättning, innovationskraft och skatteintäkter. Om fler små och medelstora företag startas och växer kan det innebära fler lokala jobb och större ekonomiskt utrymme för kommunal service. Särskilt i mindre kommuner i Kronoberg där arbetsmarknaden är mer begränsad kan nyföretagande bidra till breddade yrkesmöjligheter.
Samtidigt återstår konkreta politiska alternativ. Debattartikeln ger tydliga förslag men säger inget om kostnader eller hur reformerna konkret ska genomföras på nationell nivå. Den pekar dock på en politisk prioritering: att se nyföretagande, inte bara stora investeringar, som en huvudstrategi för regional tillväxt.
Praktiska konsekvenser och vad kommunerna kan göra
Oavsett vilka reformer som drivs nationellt har kommuner i länet själv möjlighet att påverka förutsättningarna lokalt. Det kan handla om enklare tillståndsprocesser, riktade rådgivningsinsatser eller lokala nätverk som underlättar för nya företagare. På arbetsmarknadssidan kan satsningar på utbildning och omställningsstöd också göra det tryggare att våga prova företagande.
| Nyckeltal enligt debattartikeln | Uppgift |
|---|---|
| Andel nya jobb från nya små och medelstora företag | 4 av 5 |
| Skatteintäkter från småföretag | 1 av 3 skattekronor |
| Kvinnors andel av företagare | 3 av 10 |
| Småföretagare som upplever regelverk som bristfälliga | 3 av 4 |
Debatten om tillväxt tenderar ofta att handla om stora infrastruktursatsningar eller industriprojekt. Von Sydow vill nu blixtbelysa en annan väg: fler småföretag, fler kvinnliga entreprenörer och enklare villkor. För Kronoberg kan det vara en fråga om både jämställdhet och ekonomisk uthållighet inför kommande år.
Hur partier och riksdagsledamöter i praktiken väljer att svara på dessa argument återstår att se under valrörelsens fortsatta skede.
