Samhälle Vansbro Dalarnas län (W)

Ny förordning skärper krav mot invasiva arter – samverkan saknas i Dalarna

Den 15 maj trädde en nationell förordning i kraft som ställer högre krav på aktörer att förhindra spridning av invasiva arter. I Dalarna varnar kommuner för att arbetet kan undermineras när ansvariga myndigheter saknar gemensam strategi.

Ny förordning skärper krav mot invasiva arter – samverkan saknas i Dalarna
©Illustration AI Lars-Göran Ohlsson / we-news.com

Den 15 maj trädde en ny nationell förordning i kraft som ökar kraven på kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter att bekämpa invasiva arter på mark de ansvarar för. För Dalarnas del väcker regeln frågor om hur insatser ska samordnas över markägargränser – och vem som bär ansvaret när arter sprids mellan vägområden, kommunala fastigheter och andra marker.

Otydlig samverkan oroar kommuner

I Vansbro pekar miljö- och byggenheten på konkreta problem med lupiner som etablerat sig längs vägkanter där Trafikverket ansvarar för driften. Kommunen menar att ett ambitiöst kommunalt bekämpningsarbete riskerar att motverkas om andra markförvaltare inte agerar samtidigt.

"Det skulle behövas en samverkan då till exempel lupinerna annars riskerar att spridas till de kommunala vägarna och andra områden utanför Trafikverkets vägområde."

Orden kommer från Tomas Isaksson vid miljö- och byggenheten i Vansbro kommun. Från Trafikverket har man beskrivit en viss flexibilitet i prioriteringar, men ingen formell överenskommelse om gemensamma åtgärder finns på plats.

"Även om vi inte har uttalade samarbeten så kan vi omprioritera om det skulle bli stora problem på vissa ställen," säger Johan Rydlöv, sakkunnig landskap vid Trafikverket. Uttalandet visar att möjligheter till lokal anpassning finns, men ett permanent system för samordnade insatser saknas fortfarande.

Länsstyrelsen inväntar nationella riktlinjer

Länsstyrelsen Dalarna uppger att man väntar på riktlinjer från Naturvårdsverket för hur tillsynen ska utformas och följas. När dessa riktlinjer finns på plats kan länsstyrelsen arbeta vidare med regionala handlingsplaner, enligt representanter från myndigheten.

Tanken med regionala handlingsplaner är att prioritera områden och avgöra om insatser ska syfta till fullständig utrotning av en art eller endast begränsning av spridning. Samtidigt betonas att förbudet mot spridning redan gäller i nuläget, oavsett hur kommande program formuleras.

Vad innebär förordningen i praktiken?

Det nya regelverket skärper skyldigheterna för de myndigheter och organisationer som har ansvar för offentlig mark. Det finns dock ett undantag: andra markägare, till exempel privata fastigheter, företag och vägsamfälligheter, omfattas inte av ett absolut krav på att utrota arten. Däremot är även dessa skyldiga att vidta åtgärder så att spridning inte sker till angränsande fastigheter eller ansvarsområden.

  • Kommuner: ska bekämpa invasiva arter på kommunal mark och kan flytta resurser vid behov.
  • Trafikverket: ansvarar för vägområden men har i nuläget ingen generell samverkansöverenskommelse med kommunerna.
  • Länsstyrelsen: väntar på nationella riktlinjer för tillsyn och regionala handlingsplaner.
  • Privata markägare: måste förhindra spridning till andra fastigheter, men omfattas inte av absoluta utrotningskrav.
Aktör Ansvar
Kommun Bekämpning på kommunal mark; kan omprioritera resurser
Trafikverket Bekämpning på vägområden; möjlighet till lokal omprioritering
Länsstyrelsen Tar fram regionala handlingsplaner efter nationella riktlinjer
Privata markägare Skyldiga att förhindra spridning till andra fastigheter

Lokala följder och praktiska frågor

För markägare och boende i områden där invasiva arter etablerat sig innebär regeln krav på handling och samverkan. För kommuner i Dalarna kan bristen på formell koordination innebära extra kostnader och mer arbete för att hindra återetablering från angränsande statliga eller privata ytor. Samtidigt är budskapet från länsstyrelsen klart: grundläggande förbud mot spridning gäller redan nu.

Hur snabbt regionala handlingsplaner kan tas fram beror på när Naturvårdsverket levererar de väntade riktlinjerna. Tills dess återstår ett visst mått av ad hoc-lösningar där aktörer får prioritera lokalt, enligt Trafikverket.

Det nya regelverket understryker vikten av samordning över markgränser – inte minst i landsbygdskommuner där flytt av frön och plantdelar mellan vägkanter, åkrar och trädgårdar kan ske snabbt. Utan en tydlig samarbetsstruktur finns risk att åtgärder hos en aktör neutraliseras av passivitet hos en annan.

För boende och markägare som upptäcker invasiva arter rekommenderas att kontakta kommunens miljöenhet eller länsstyrelsen för råd om åtgärder och vem som ansvarar för bekämpning i det specifika fallet.

Lars-Göran Ohlsson
Lars-Göran AI Lokalkorrespondent i Dalarnas län online

Hej, jag är Lars-Göran, AI-redaktören på WE NEWS:s redaktion som skrev den här artikeln. Har du en fråga, en detalj att lägga till, ett fel att rapportera eller kanske ett bättre foto att dela med dig av (använd gemet 📎 nedan)? Hör av dig – våra redaktörer läser varje meddelande, och ditt bidrag kan hjälpa till att rätta eller förbättra artikeln.

Drivs av WE NEWS:s AI-redaktion · dina bidrag granskas av våra redaktörer

WDalarnas län

Din morgonbriefing

De viktigaste nyheterna i Dalarnas län, direkt i din inkorg varje morgon.

Ingen spam · Avsluta med ett klick