Dalarnas län står inför ett strukturellt problem där skogsägandet åldras i rask takt — en utveckling som nu uppmärksammas av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). I ett uttalande den 27 oktober 2026 pekar LRF på att skogspolitiken i praktiken är en fråga om matproduktion och lantbrukets framtida investeringsförmåga.
Skog som ekonomisk motor för gårdar
LRF framhåller att skogen inte är ett sidospår för många jordbruk, utan ofta en avgörande inkomstkälla. Intäkter från skogsbruket används för att finansiera nya stall, maskiner och andra satsningar som krävs för att öka livsmedelsproduktionen. Organisationen menar att en minskning i unga skogsägare riskerar att försvaga möjligheterna till sådana investeringar.
Enligt statistik från Skogsstyrelsen, sammanställd av Mellanskog och refererad av LRF, har antalet skogsägare under 40 år i Dalarnas län sjunkit från 4 579 år 2000 till 1 921 år 2025. Det motsvarar en minskning med 58 procent på en generation.
| År | Skogsägare < 40 år (Dalarnas län) | Förändring |
|---|---|---|
| 2000 | 4 579 | -58 % |
| 2025 | 1 921 |
Äganderätt och politisk osäkerhet
Enligt LRF är en central förklaring till att färre unga tar över skogsfastigheter den ökade osäkerheten kring äganderätten. Organisationen pekar på att grundlagskommittén misslyckats med att skapa tydlighet om ersättning när samhället begränsar privat markanvändning. Det leder i förlängningen till tvekan inför långsiktiga beslut om investeringar och generationsskiften.
"Skogspolitik är också matpolitik", skriver LRF och menar att båda politikområdena behövs om bonden i Dalarna ska kunna leverera bättre mat till hushållens tallrikar.
Konsekvenser för landsbygden och totalförsvaret
I debatten kopplas frågan om skog och ägande även till nationell beredskap och självförsörjning. Regering, riksdag och majoriteten av partierna framhåller behovet av ökad matproduktion. LRF varnar för att motsägelsefull skogspolitik kan undergräva dessa ambitioner genom att försvaga lantbrukets ekonomiska förutsättningar.
För Dalarnas många familjejordbruk, där skogsinkomster ofta utgör kapitalbasen för investeringar, blir framtida generationsskiften särskilt viktiga. Med ett stort antal gårdar som står inför ägarbyten riskerar regionen förlora både produktionskapacitet och lokala arbetsplatser om inte förutsättningarna för att ta över och investera förbättras.
Vad krävs enligt LRF?
LRF efterlyser politiska åtgärder som skapar större tydlighet kring markägares rätt till ersättning när samhället inskränker markanvändningen. Organisationen uppmanar till att erkänna sambandet mellan skogs- och jordbrukspolitik — och att formulera åtgärder som underlättar för unga att ta över skogsfastigheter.
- Behov av klara regler kring ersättning vid inskränkningar i markanvändning.
- Åtgärder för att underlätta generationsskiften och göra skogsägande attraktivt för unga.
- Politiska beslut som ser skogs- och jordbrukspolitik i ett sammanhang med målet ökad livsmedelsproduktion.
Lokalt perspektiv och nästa steg
I Dalarna, där skog och jordbruk ofta lever sida vid sida, innebär en försvagad skogsägarstruktur en konkret risk för gårdarnas investeringskraft och därmed för den lokala livsmedelsproduktionen. Frågan berör såväl kommunal planering som nationell lagstiftning om markanvändning och kompensation.
LRF:s regionordförande i Dalarna och ordföranden för LRF Skogsägarna lyfter fram problemet i ett gemensamt uttalande och kräver politisk handling. Hur politiker på lokal och nationell nivå svarar på den varningen blir avgörande för om nästa generation kan se skogs- och jordbruk som en hållbar affärsmöjlighet i länet.
För den som följer utvecklingen är det nu viktigt att bevaka eventuella förslag från riksdagens partier, grundlagskommittén och myndigheter som Skogsstyrelsen — samt hur dessa förslag omsätts i konkreta stödåtgärder för generationsskiften och investeringar i lantbruken i Dalarnas län.
