VÄSTERÅS — En majoritet av bostäderna byggda under miljonprogramsåren i Västmanlands län har fortfarande inte genomgått några omfattande renoveringar. Ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), som presenterats i samband med Måleriföretagens rapport Renovera Sverige, visar att 61,4 procent av lägenheterna från 1965–1974 i länet är klassificerade som ej eller endast lätt renoverade.
Västmanland jämfört med riket
I Västmanlands län finns totalt 14 740 lägenheter från perioden 1965–1974. Av dessa räknas 9 049 som ej eller lätt renoverade. Den nationella bilden är ännu tydligare: i hela Sverige är 74,9 procent av motsvarande bestånd inte genomgående renoverat.
| Område | Totalt antal lägenheter | Ej eller lätt renoverade |
|---|---|---|
| Västmanlands län | 14 740 | 9 049 (61,4 %) |
| Sverige | — | 74,9 % |
Branschens varningar och bakgrund
Statistiken ligger i linje med en bredare bild av ett åldrande bostadsbestånd. En stor del av flerbostadshusen i landet byggdes under 1960- och 1970-talen och har nu nått en ålder då många byggdelar kräver renovering eller utbyte. Samtidigt anges stigande byggkostnader, högre räntor och ansträngda ekonomiska förutsättningar som faktorer som försvårar nödvändigt underhåll för fastighetsägare.
Representanter för branschorganisationer menar att uppskjutet underhåll ofta leder till större och dyrare åtgärder senare.
"När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har," sade Pontus Sjöstrand, vd för Måleriföretagen.
Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta, pekar på omfattningen av behoven i allmännyttan och efterlyser bättre ekonomiska villkor för hyresrätten för att möjliggöra långsiktigt underhåll.
Ekonomiska konsekvenser och framtida utmaningar
I rapporten lyfts att underhållsbehoven inte är koncentrerade enbart till miljonprogrammet utan visar på en bredare utmaning i det befintliga beståndet. Sveriges Allmännytta nämner ett uppskattat behov om 686 miljarder kronor enbart inom allmännyttan, enligt rapportens redogörelse.
För Västmanlands del betyder statistiken att fastighetsägare och kommuner behöver planera för omfattande insatser de kommande åren. Om investeringar skjuts upp framstår risken att kostnaderna för framtida upprustningar blir större. För hyresgäster kan det innebära både störningar vid renoveringar och en diskussion om hyreshöjningar för att finansiera åtgärderna.
Vad händer lokalt — praktiska konsekvenser
För kommunala bostadsbolag, privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Västmanland innebär SCB:s siffror ett behov av prioritering och planering. Några praktiska aspekter att ta med sig är:
- Inventering: kartlägga vilka byggdelar som kräver akuta åtgärder respektive planerat underhåll.
- Långsiktig finansiering: se över möjligheter till lån, statsstöd eller omfördelning av resurser för att undvika framtida kostnadssprång.
- Samarbete: fastighetsägare och kommuner kan behöva samordna projekt för att få kostnadseffektiva lösningar.
Hur dessa punkter ska genomföras lokalt återstår att se och kommer att kräva både politiska beslut och ekonomiska prioriteringar. Många aktörer påpekar också att det krävs branschövergripande lösningar för att säkra kompetens och material till rimliga kostnader.
Framåtblick
SCB:s statistik fungerar som en väckarklocka för både lokala beslutsfattare och fastighetsägare i Västmanlands län. Det kvarstår betydande arbete för att modernisera och bevara bostadsbeståndet från miljonprogrammet utan att skapa orimliga ekonomiska bördor för hyresgäster. Diskussionen om finansiering, prioriteringar och hur man bäst kombinerar nödvändigt underhåll med energieffektivisering och boendekvalitet kommer sannolikt att prägla den lokala bostadspolitiken framöver.
